I går låg jag i soffan i princip hela dagen. Jag lyckades masa mig ut till videobutiken och när jag kom hem var jag sjöblöt av svett. Kändes mycket fräscht. Jag klämde i mig tre filmer under dagen. En som jag hade hemma, An affair to remember med Cary Grant och Deborah Kerr, och två som jag hyrde, Junebug och The Last Kiss. Jag insåg snabbt att två av filmerna innehöll skådisar från serien The O.C, vilket var lite kul. An affair to remember var bra. En hel del av filmen kände jag redan till utifrån scener i Sömnlös i Seattle, men det var intressant att se filmen ändå och jag gillade många av de tysta scenerna. I början satt jag bara och väntade på att någon av skådespelarna skulle säga något, men ju längre tiden gick desto mer började jag njuta av tystnaderna.
Junebug var helt okej, men jag hade nog lite högre förhoppningar. Det var på något vis bara som ett brottstycke ur livet, varken mer eller mindre.
The Last Kiss var mycket spännande. Spännande för att den går parallellt med mitt liv på något vis. 30-nånting killar och tjejer som lever livet och undrar om det här är allt livet ska vara. Framför allt kände jag igen E när Zach Braffs karaktär är rädd för att alla överraskningar i livet är slut och att ett bröllop är så definitivt. Jag undrar om det är därför E inte har velat se den här filmen med mig? För många beröringspunkter helt enkelt. Ibland tycker jag dessutom att E är lite lik Zach, vilket gör det hela lite mer creepy. Filmen var bra och helt okej som tidsfördriv en småhängig tisdag.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar