Kola

Oj, vad segt det känns i dag. Jag kommer inte igång. Helgen har varit en bra sådan. Jag har druckit lite vin, men inte för mycket. Vi åt en supergod hemmabrunch i går med Informatören och Redaktrisen. Och övrig tid har jag mest bara varit. Riktigt skönt.

Förkylningen börjar också ge med sig. Äntligen! Jag längtar tills jag inte känner av någonting i nacken och tills det onda i halsen och snoret i näsan lagt sig helt och hållet. Men illamåendet jag gick med i en vecka är över och bara det känns som en seger.

Jobbsökande blev ett fiasko, men jag tänker mig att jag kommer att ha så mycket mer energi till att söka jobb den här veckan. Och jag hoppas innerligt att jag tror på mina egna ord så att det blir en självuppfyllande profetia.

Daylight savings

Är det bara jag som blir jet-laggad av att ställa om klockan på sommartid?

På spaning efter den tid som flytt

Dagen började med att jag och E låg och drog oss lite. E ville först inte synas på någon bild, men efter lite övertalning ställde han upp med ett ben. Notera också tåringen som suttit på min vänsterfot sedan jag var på Bali 2001. Jag vill inte ens tänka på hur svampig huden är därunder...

Sedan spelade vi Scene It. En mycket rolig filmfrågesport. Jag vann!

Vi åt frukost framför tv:n. Risgrynsgröt! Håkan Hellström gästade Lasse Bengtsson och sedan dök Peter Stormare upp. Peter och Håkan är två människor som fascinerar mig.

Larmet gick när E trodde att han tappat sin mobil på väg hem från Riche på fredagen. Han var redan utomhus för att gå tillbaka i sina spår när jag lyfte på hans kläder som låg slängda i den röda fåtöljen i vardagsrummet och hittade guldklimpen. E använder den där fåtöljen som en extra garderob. Det ser inte så trevligt ut.

Lördagen skulle vara min stora jobbsökardag. Men eftersom det till och med är tråkigare än att fila naglarna (jag avskyr att klippa och fila naglarna) så passade jag på att fila naglarna först. Nagelfilen av glas är grym, men trasig. Trasigheten kan nog bero på att VSB vid några tillfällen har hoppat på min necessär.

Det stora jobbsökeriet blev ett riktigt fiasko. Jag kom inte in på internet överhuvudtaget.

Så jag och E gick och handlade istället. Lägg märke till E:s fina dödskallemössa som han köpte i N.Y. Lägg också märke till att han gick med på den här bilden utan att knota.

Lunch. Pasta med tomat, basilika och parmesan. Min tallrik är den till höger.

En dag utan att söka jobb tar ut sin rätt. Jag lade mig tillrätta i soffan för att se Capote, som jag har velat se länge, vips så hade två timmar gått och jag hade fått en skön tupplur. Men jag vill fortfarande se Capote.

Mitt i matlagningen. Jag skulle bjuda Chloë på middag. Salladen är färdig i skålen, potatisen kokt och laxen håller på att bli klar i ugnen.

Jag och Chloë förberedde oss för att delta i Earth Hour genom att tända alla ljus som vi har i vardagsrummet.

Sedan hade vi romantisk picknick på vardagsrumsgolvet, med vitt vin, popcorn och Svarens bok.

Vi fick en del svar från Svarens bok. Chloë fick bland annat det här. Det passade bra in på frågan.

Jag upptäckte till min glädje att jag, med lite god vilja och fantasi, kan sätta upp mitt hår i en liten hästsvans. Mycket trevligt att inse att håret börjar få lite längd.

Dags att sova sött. Jag hann läsa ungefär en och en halv sida innan ögonlocken blev för tunga och sedan sov jag som en stock.

(Alltså jag borde inte få vara med i den här utmaningen. Något så rådjävulskt tråkigt som det som står skrivet ovan tror jag aldrig jag har läst.)

Menlös tjejs dag

Jag har försökt haka på Emms utmaning under dagen. Det vill säga att jag har tagit ett foto ungefär en gång i timmen för att visa vilket fascinerande liv jag lever. Men jag har ju ett helt meningslöst liv. Jag har banne mig inte gjort ett dyft i dag. Bildbevis kommer i morgon. I morgon ser jag också fram emot våffelbrunch. Dock utan skinkvåfflor!

Våffeldag?

Jag var precis inne på ICA's hemsida. Jag och E har så många vuxenpoäng så vi går runt med ICA-kortet i högsta hugg varje gång vi handlar. Därför måste jag nu och då gå in och se hur mycket pengar vi egentligen kan handla för. Jag brukar nämligen ha en tendens att handla godis, snacks och glass för de mesta pengarna på kortet. (Där kan man väl hoppas att en del vuxenpoäng dras av)

Hur som helst så såg jag där en banner som skulle locka mig att äta våfflor. En massa olika våffelkombinationer stod uppradade. Det var kanelvåfflor. Det var spenatvåfflor. Det var en typ av våffla som dock fick mig att haja till.

Skinkvåffla!

My eyes, my eyes!!!

Nu är jag nyfiken på om ni får samma bild på näthinnan av en skinkvåffla som jag får. Eller är det min snuskiga fredagsfantasi som leker med mig?

Andarnas hus

Vi har haft ett samtal på lunchen som gör mig så exalterad. Om andar, spöken, medium och spådomar. Jag tycker att sådant är så fascinerande. Och jag skulle vilja vara den där kvinnan i stora sjalar och kjolar som ser oknytt i varje hörn. Men det gör jag inte. Och det är så tråkigt. Jag har med lite god vilja varit med om två övernaturliga händelser i mitt liv och det räknas väl knappt?

Ett medium sa en gång till mig att jag har förmågan att se vad som rör sig därute bara jag övar upp den. Men i så fall har jag jädrigt kass uppkoppling. Vem ska jag ringa för support?

Piggelin

Jag och E vaknade klockan 6 i morse. Ingen klocka hade ringt. Min skulle inte ringa förrän om en halvtimme. Och ingen av oss kunde somna om. Det var faktiskt ganska mysigt att ha en halvtimme där vi bara kunde ligga i sängen och filosofera, även om inget djupare ämne avhandlades. Nu när det har börjat bli så ljust är det som om vi har vårt egna, naturliga, wake-up light. Eller så är det åldern.

Airwick

Det känns som om det ligger något i luften. Jag känner mig förväntansfull. Lite som jag kan tänka mig att Journalistinnan brukar göra när hon känner att något är på gång. Jag vet inte vad ännu. Men jag känner att jag börjar bli mer beslutsam, jag känner att jag vill göra vissa förändringar och jag tror att jag faktiskt har en möjlighet att göra dem också. Kanske är det ljuset som äntligen kommit? Kanske är det att jag just nu känner mig som jag, rakt upp och ner utan krusiduller? Men jag tror faktiskt att vinden har vänt.

Taxi driver

Jag hade ett intressant samtal med en taxichaufför i dag. Vi började prata om 11 september. Han kom in på frågan om muslimer, eller om det var kurder, det var han inte riktigt säker på, och att de anklagades för dåden. Han fortsatte med att berätta att det var en muslim som ägde kiosken på tågstationen och att det inte alls märktes på honom. Jag försökte hålla god min. Men när han gick vidare med att fundera kring att det kanske är när de läser koranen och vänder sig mot Mekka som muslimer blir farliga kände jag att vi nog aldrig skulle kunna mötas som medmänniskor. Jag och taxichaffisen.

Footballer's wife

Jag drömde om Fotbollsfrun i natt. Hon var jättesnygg och supertrevlig. Hon ställde en massa frågor till mig och verkade intresserad på riktigt av mina svar. Efter ett tag såg hon dock helt oengagerad ut och började mer och mer undvika mig. Min vana trogen hängde jag efter henne eftersom jag tyckte att hon verkade så sympatisk, men tillslut fick jag inse faktum. Hon hade tröttnat på mig och mitt pladder. Jag bannade mig själv hårt för att jag är så självupptagen och aldrig kan fråga någon annan om deras.

Sedan vaknade jag.
Vad betyder den här drömmen?

Inga spärrar

Satan vad ont jag hade i nacken i natt. Jag låg nästan och halvgrät innan E förbarmade sig över mig och hämtade en värktablett. I dag har det släppt något, men jag måste ta mig ifrån kontoret snart för min arbetsställning på kontoret är banne mig sämre än den jag har hemma. Jag är rädd för att det skulle kunna förvärra min skörhet.

Jag delar nämligen skrivbord med en kvinna som bara är här på måndagar. Eftersom satt här långt före jag var påtänkt är skrivbordet inställt efter hennes längd (ca 1,5 dm kortare än jag) och det är inte höj- och sänkbart. Därför sitter jag extremt tillbakalutad i min kontorsstol och försöker att böja huvudet framåt så försiktigt som möjligt.

Släpp någon gång då, nackspärrsdjävul!

Öppet brev till min svärmor

Du måste ha tyckt att vi såg hemskt taniga ut? Eller är du kanske orolig att jag inte föder din älskade minsting tillräckligt?

Jag kan nämligen inte tänka mig något annat skäl för varför vi prompt skulle ha med oss 6 bullpåsar hem. Min karaktär skälver av förväntan, den vill så gärna förnedra sig gång på gång när den tänker på det som gömmer sig i frysen. Men jag ska stå emot, jag ska, jag måste, jag vill int...

Du finns i mina drömmar

Även om jag inte märkts av på bloggen under påsklovet har den uppenbarligen funnits i mina tankar ändå. Jag drömde en natt att jag upptäckte att jag lagt ut en massa bilder på mig själv på bloggen. Det kändes mycket jobbigt eftersom jag gärna vill låtsas vara anonym här. Dessutom var det inga vackra bilder direkt.

Jag har inte kunnat hålla mig eftersom jag varit så förälskad i min blogg, så ganska många vet om att jag bloggar, men det behöver jag inte låtsas om eftersom jag inte visar någon bild på hur jag ser ut eller bilder av mina vänner. Jag gömmer mig bakom en fejkad mask av anonymitet. Skönt.

Påskparad

Påsken blev till viss del så som jag hade hoppats. Med mycket mat, mycket mys med VSB och häng i Huset vid havet. Det var första hälften det. Men VSB hade en förkylning som han gärna delade med sig av. Det vill säga, han hostade och nös mig mer än gärna rakt i ansiktet. Dessutom hade han problem med magen.

Så...på fredagen bröt förkylningen lös med full kraft. Lördagen bestod till större delen av att försöka vila sig i form till Lantlollans 30-års partaj. Väl på partajet, fullt utrustad med en arsenal av näsdukar, kom magen och gjorde sig påmind. En märklig värk som jag aldrig känt förut molade i magen och vid elvatiden fick jag ringa min Pappi och be honom hämta mig.

På söndagen när jag och E skulle äta med Svärföräldrarna och Storebror fick jag mycket märkliga blickar när jag inte ville dricka vin. Är det inte märkligt att en tjej i sina bästa år inte ska få avstå ett glas vin utan att det spekuleras i graviditet? I och för sig är jag ju inte känd för att spotta i glaset (det skulle jag ALDRIG göra om det rör sig om ett gott rött vin vill jag lova), men har man ont i magen så har man.

Magen har fortfarande inte hämtat sig, jag är förundrad över hur mycket snor mina små bihålor och min lilla näsa kan rymma egentligen och jag vaknade med världens nackspärr. I dag känner jag mig som ett riktigt måndagsexemplar.

Påsklov

Nu bär det alldeles strax av till Huset vid havet. Det ska bli mys med VSB, E kommer upp i morgon kväll, på lördag fyller Lantlollan 30 (det måste ju firas) och på söndag ska E:s familj fira mig. Det ska bli jätteskönt med långledigt och förmodligen blir det pyttelite bloggledigt också. Om jag kan hålla mig alltså. Jag har en tendens att tycka att varenda liten tanke jag har skulle bli ett toppeninlägg. Och ja, jag är ganska självcentrerad.

Min älskade vän

En av mina gamla vänner, kära vänner, har varit med om något fruktansvärt. Hon är en sådan vän som jag alltid blir lika glad över att träffa, en sådan som alltid får mig att fundera på varför vi inte ses oftare när vi väl ses, en vän som jag alltid längtar efter att träffa när jag rör mig i den gamla hemstaden.

Nu har hennes liv påverkats på ett ofattbart sätt och jag önskar att det fanns något jag kunde göra för att underlätta för henne. Men det finns det inte. Allt jag kan göra är att skicka henne all min kärlek och all min styrka, för just nu är det hon som behöver den.

Package deal

Paketen blev en hit hos Världens Sötaste Brorson. Kaninöronen på ett diadem åkte på direkt och pusslen började läggas. Jag fick också en stor kram när han såg mig. Så nu är ordningen återställd. Det känns tryggt.

Dissad

Världens Sötaste Brorson ringde för att gratta mig i fredags. Eller, i ärlighetens namn var det hans pappa som ringde. VSB sa inte flaska utan satt och drack mjölk och när jag var mitt i en mening lade han på luren och sa "Så" till sin pappa.

Tur att jag åker norröver i kväll, med tre paket till VSB i bagaget. Nu är det dags för Faster-indoktrinering. Stackaren har inget annat val än att älska mig.

Dopp i grytan

Nu ska jag och E alldeles strax gå iväg för att möta upp mina föräldrar som är i stan. Pappi fyller 60 år i dag och det ska vi fira med att ta ett dopp i hotellets bubbelpool och sedan ska vi ut och käka.

Gårdagen blev en mycket trevlig dag med eftermiddagsvin med mina föräldrar, mysig middag och långpromenad med E och kvällen avslutades med rosa champagne i hemmets lugna vrå. Jag gillar't. Att fylla år är verkligen något jag kan rekommendera (man blir nämligen bjuden på det mesta)!

In da pub

Katie Holmes (eller är det Cruise) ex Chris Klein gör det. Billy Crystal gör det. Och jag gör det.

Vi fyller alla år i dag! Jag fyller 30 år och det känns faktiskt helt okej. Det som däremot känns märkligt är att om fem år är jag 35! Men det väljer jag att inte tänka på i dag. I dag är mitt fokus att äta så mycket godsaker som möjligt, att fira mig själv på alla möjliga sätt och att ta ett glas vin eller två.

Ni lär kunna hitta mig här:

Evian

Är det kanske naivt av mig att sitta och vänta på att bli headhuntad till en arbetsplats där jag kan få surfa på skvallersajter, glo på spännande tv-serier och filmer och få skriva hela dagarna?

Kvalificerat skitsnack

Kanske var det lönen. Eller något annat av den skit jag snackade förra veckan. Men nu har jag äntligen fått besked och jag vettifan om det känns bättre att veta helt säkert att jag inte gick vidare. Skälet är att "my skills and experience outweigh the demands of the job"!

Jag hade ju inte ens fått veta vad jobbet innebar. Och jag skulle sannerligen inte ha sökt det om jag kände att jag var alldeles för överkvalificerad. Nej, jag kände snarare att det verkligen var mig de sökte utifrån annonsen. Hade i princip inte kunnat stämma in bättre. Nu är jag sur, besviken och ledsen faktiskt.

Je pense

Små funderingar som bryr min lilla hjärna i dag:

Varför ser det ut som ett barnkalas så fort man bjuder vuxna människor på sprit och chips samtidigt?

Kan man säga att man har nått sin fylletopp när man dansar riverdance till Mauro Scoccos Sarah?

Varför hör de inte av sig från jobbet med besked, jag kan ta vilket som - bara jag får veta?

Varför är jag så sjukt trött? (Om jag inte visste bättre skulle jag tro att jag var megagravid, men bättre än så vet jag ju)

Är det inte meningen att man ska bli pigg av vitamintillskott?

Live long time

Är i Borlänge. Känns sådär. Har 40 minuter kvar att fördriva. Har spenderat 2 timmar på biblioteket där jag höll på att somna. Men i övrigt känns livet ok. Tror jag.

Borlänge

Morgondagen ska jag spendera i Borlänge. Jag har passerat genom staden förut, men aldrig spenderat någon tid där. I morgon ska jag försöka fördriva ett par timmar mellan mina möten i staden. Jag undrar om det finns några vilrum i centrum för tydligen är allt jag vill göra nuförtiden att ta en tupplur efter lunch. Jag höll på att somna i dag igen framför datorn.

Understimulerad? Vem? Jag?

Human Touch

Beröring. Det är otroligt viktigt att få beröring. Jag är beroende av det, helt klart. Både av att få och av att ge. Ibland blir E galen när jag håller på och stryker på honom medan det bästa jag vet är när han stryker på mina fötter, mina armar, min rygg och pillar mig i håret.

Jag läste i alla fall ett jätteintressant inlägg på Henrik Fexeus blogg (han som gjorde programmet Hjärnstorm) om kärlek och vikten av beröring. Där skriver han bland annat att nyfödda barn som inte får någon beröring dör inom loppet av någon månad!

Så ta på varandra för tusan. Vem ni än har i er närhet. Jag tänker fortsätta med mitt kramande, klappande och strykande i alla fall.

76 minuter

I går såg vi den nya Rambo-filmen. Det är 76 minuter av mitt liv som jag aldrig får tillbaka. Från början satt vi och mådde illa av de brutala scenerna som utspelades framför oss och det var en scen som faktiskt fick mig att sitta lite på helspänn. Efter en halvtimme var jag helt uttråkad av alla krigsscener, uttråkad och avtrubbad. Filmen avslutades med ett "Jaha, det var det".

Nyhetstorka

Men åååh, de har inte ringt mig angående det här jobbet jag var på intervju för förra veckan. Det är dags för den andra intervjun den här veckan och min tanke var att har jag inte hört något ifrån dem senast i dag så är det förmodligen kört. Ja, jag vet - dagen är inte över. Men vill man ta in någon på en intervju med kort varsel försöker man väl få tag i den personen så fort man bara kan. Så...jag antar att det är kört. Trist.

Mello

Nu när man äntligen kan lyssna på alla bidrag i Melodifestivalen känner jag att jag får lägga alla mina tankar om vad jag gillar för sorts musik åt sidan, och bara döma låtarna efter de låtar de är ställda emot. Skulle jag inte tänka så skulle jag aldrig se på Melodifestivalen igen. Och jag tycker ju om Melodifestivalen.

Filmstim

Vi hann med tre filmer i går.

Först såg vi Supersugen (Superbad) och skrattade åt killarnas slit för att få ett ligg och speciellt förtjust blev jag i en vacker scen med enormt många kärlekförklaringar.

Sedan sov vi i soffan framför Breach. Säkert en bra film, men jag är inte ledsen för att jag somnade heller.

Kvällen avslutades med This is England. Mycket bra film som fångade oss båda från första stund. Bra och brutal och lillkillen (Thomas Turgoose) är suverän i den.

Jag har kommit in i ett filmstim och det enda jag vill göra varje kväll är att hyra film. För det är jag värd!

Rub it in

Det luktar gummi där jag sitter. Det är ballongerna som luktar, men i min fantasi är det för att jag har en sådan här hängandes i garderoben...

Förfest

Egentligen fyller jag inte år förrän på fredag. Men det gjorde ingenting att vi firade mig i förväg och jag är fortfarande alldeles lycklig i dag. Glad inifrån och ut, som det ska vara.
Ballonger är väl ett måste på ett kalas? De här fina ballongerna kom bäst till sin rätt i lampan ovanför köksbordet och förgyllde festen hela kvällen och natten.

Titta vilka fina blommor jag fick. En bukett kom med bud och en kom med underbara vänner.

Det här är en del av en "fejkpresent" som jag fick. Jag blev jätteglad för den här presenten (notera särskilt den stora boken - helt underbar titel!) och fattade ingenting när jag såg mina vänners namn på den stora presenten också. Jag är sjukt bortskämd med världens bästa vänner och familj, så är det bara!

Soffpotatis

Jag tror att jag börjar nyktra till nu. Jag kom i säng precis när himlen började ljusna över min Söderförort. Det blev en helt suverän fest, jag var så himla glad hela kvällen och den glädjen håller i sig än i dag. Dessutom fick jag den bästa presenten jag hade kunnat få, alla, och då menar jag verkligen alla - från min familj till alla mina vänner - hade gått ihop och gav mig massvis av pengar så att jag kan gå min efterlängtade skrivkurs till hösten. Hurra!

Jag och E har hittills spenderat hela dagen i soffan och det är vad vi planerar inför kvällen också. Jag är full av rester från gårdagen och Cheez balls. Livet känns faktiskt helt perfekt i dag!

Kollegial middag

Jag åt middag med ett par av mina tidigare kollegor i kväll. Det var kul att träffa dem, men jag kände mig inte riktigt med i matchen eftersom jag inte vill vara bakis imorgon. När det dessutom blev tjafs om att de inte skulle bli bjudna på mitt och E:s, i detta nu, helt fiktiva bröllop kände jag att det var dags att ta mitt pick och pack och dra. Så nu ska jag alldeles strax släcka lampan och drömma söta drömmar och vakna i morgon och se ut som Angelina (helst).

Wannabe

Medan jag skriver inlägget nedanför inser jag vilken djävulsk wannabe wigger jag är. Jag kan inte klassas som äkta wigger för jag är egentligen bara förtjust i den mainstream hiphop som dunkar på radion. Men jag känner mig allt lite ghetto när jag går och mimar med i diverse raplåtar.

"Don't be fooled by the rocks that I've got..."

Note to self

Äh vad fan, det är ju ändå fredag.

Det här är låtar som får mig att vilja ligga. Kan ju vara bra att tänka på inför morgondagen, så att jag inte spelar dem menar jag.

Counting Crows - Anna begins

Madonna - Justify my love

50 Cent - Candyshop

50 Cent och Justin - Ayo technology

Justin Timberlake - Futuresex/lovesound

och så den här så klart



För så lättlurad och lättpåverkad är jag.

Falsk flagg

Jag erkänner. Jag har farit med osanning här på bloggen. Inte är jag trettionågonting. Jag har inte ens fyllt trettio än. Men om precis en vecka, då gör jag det. Så när jag startade den här bloggen (som jag ursprungligen ville skulle heta Livet runt det trettio) tog jag mig den konstnärliga friheten att döpa mig själv till 30-nånting. Förlåt.

I morgon har jag partaj så jag har lagat mat hela förmiddagen. Det har hackats och skalats och ett helt köttberg har tagits om hand. Det ska bli kul. Framför allt ser jag fram emot den enorma Apelsin-mojiton jag ska bjuda på, och dricka av, och att få träffa de flesta av de jag tycker om bäst!

Wind beneath my wings

Jag hade en mycket trevlig kväll i går. Jag ringde E när han var på väg hem och frågade om vi helt sonika skulle strunta i att vi inte har några pengar och gå ut och käka Buffalo Wings. Sagt och gjort. Vi åkte iväg och passade samtidigt på att prata om högt och lågt, det som vi är så bra på när vi väl gör det, och gjorde också upp lite planer medan vi åt så att vi fick sås i hela ansiktet.

Bilden lånade jag här.

Kompisar från förr

Jag lunchade med en före detta kollega i dag. Vi har inte setts på nästan tre år och råkade springa på varandra förra veckan. Jag hade egentligen ingenting att rapportera insåg jag när vi satte oss ned för att äta. Ja, det skulle vara den nya lägenheten då. Han hade fått tvillingar så gissa om hans liv blivit upp- och nervänt. Jag är inte avundsjuk på tvillinggrejen, däremot skulle jag gärna vara ledig varje onsdag som han är. Förstå vilken känsla att aldrig jobba mer än två dagar i sträck!

Toppar och dalar

Klockan är tjugo i tio och det kurrar redan i min mage. Jag äter verkligen som en skogshuggare, som en av mina förra kollegor sa. Dessutom var jag i går och handlade för festen jag ska ha på lördag. Det innebär att jag har en stoooor påse i köket full med chipspåsar. Hur, mina vänner, är det tänkt att jag ska hålla mig ifrån de där påsarna till på lördag? Det känns som en övermänsklig uppgift. Överhuvudtaget kan jag ifrågasätta varför jag handlade de där påsarna redan nu. Det hade väl kunnat vänta till på lördag för att minska frestelsen.

Utöver det känns det som en ledsam morgon när jag möts av nyheterna om Patrick Swayzes cancer. Min gamla barndomskärlek från Nord & Syd och Dirty Dancing. Helt fruktansvärt.

Nytt läge

Tillståndet är fortfarande mild förvirring. Mestadels är dock känslan positiv. Kvinnan jag träffade är chef över den nordiska regionen och jag undrar om hon vet vad de gör här i Estocolmo.

Hon var i alla fall mycket trevlig och verkade tycka om min ansökan väldigt mycket. Förhoppningsvis tyckte hon om mig också så att jag får komma på ny intervju nästa vecka för att förstå mer om vad de egentligen vill att jag ska pyssla med. Ni som höll tummarna för mig får gärna fortsätta hålla dem så länge. Och tack för att ni höll dem förresten.

Ingen tårta i magen

Världens Sötaste Brorson i sin fasters armar, 9 dagar gammal

I dag fyller Lillebror 28 år. Världens Sötaste Brorson fyller 2 år. Och jag tycker så mycket om dem båda! Jag har ringt och sjungit för dem nu på morgonen och önskar att jag kunde få fira med dem i kväll. Men eftersom de bor där och jag bor här är det svårt. Vi får fira till påsk i stället. Därför skickar jag alla mina pussar och kramar norröver i dag.

Fjärilar i magen

De börjar komma så smått nu. Fjärilarna som tyder på att något är på gång. Klockan ett i dag kör intervjun igång och nu börjar jag bli lite nervös. Jag har ingen aning om vilka jag ska träffa eller vilken tjänst jag egentligen har sökt eftersom annonsen var så vag. Men det hindrar mig inte från att känna att jag vill göra ett gott intryck och att jag vill att de ska vilja ha mig, oavsett om jag vill ha dem.

Gubbarna i magen

Inga leverproblem indikerades hos kinesologen. Vilket innebär att jag glatt kan klunka vin som vanligt på lördag. Däremot indikerades matsmältningsproblem. Så nu har jag två akupunkturplåster som jag ska trycka på tre gånger om dagen i sex dagar. Själv tror jag att det har med en rolig helg i Amsterdam att göra, med massor av vin, mexikansk mat och lakrits i kopiösa mängder. Men, två plåster gör ju ingen skada hoppas jag.

Småförtjust

För övrigt är jag lite kär i James McAvoy i dag. Det är något med honom som jag inte riktigt kan sätta fingret på, men som jag uppenbarligen tycker väldigt mycket om!

Jag såg Becoming Jane i går och trots hans anskrämliga frisyr blev jag alldeles uppspelt när jag såg honom le mot Jane. Det är nästan så att jag måste se Atonement, trots att jag inte gillade boken så mycket, bara för att få se mer av James.


Här hittade jag bilden.

Gentle man

Man vet att man har hittat sig en riktig gentleman när man sitter i den nyss parkerade bilen, med två mjölkliter i händerna, en handväska och en ryggsäck som man ska baxa ur bilen, plus sin egen hydda, medan gentlemannen bara kliver ur bilen, smäller igen dörren och väntar på att man ska ta sig ut.

Leverbiff

Jag ska gå till en kinesolog i dag. Jag har aldrig varit hos en sådan tidigare och är ganska nyfiken på vad som kommer att hända när jag är där. Jag har inga speciella besvär men har under de senaste åren fått två indikationer på att någoting inte står rätt till med levern (om man nu väljer att tro på alternativ medicin, och det gör jag - tror jag).

För två år sedan var jag och Journalistinnan på en New Age mässa där man kunde få prova på olika saker, massage, spådomar, zonterapi. Jag testade en kinesisk kvinna som tittade på tungan och i ögonen. Jag sade att jag hade problem med torra ögon, hon tittade och sade att jag hade obalans i levern. Självklart hade hon också en massa dyra vätskor och piller som hon ville att jag skulle köpa. Jag köpte ingenting av det och jag gick glatt vidare med mitt liv utan att egentligen fundera så mycket mer på vad hon hade sagt.

I julas när vi var i Thailand fick vi thaimassage på ett jättebra ställe. De inledde massagen med att trycka med pinnar på olika punkter under foten. På en punkt gjorde det så otroligt ont så jag frågade var det var för något. Den punkten var kopplad till levern, fick jag till svar. Nu började jag ana oråd för plötsligt dök kinesiskans ord upp igen.

Därför ska jag testa dagens grej. Det ska bli spännande att höra om det dyker upp något om levern även i dag. I så fall kanske det faktiskt är dags att ta tag i min stackars lever och försöka balansera upp den. Så vitt jag vet har jag ju bara en...

Besökare

Alldeles nyss blåste balkongdörren upp. Balkongdörren som var stängd i går när jag kom hem och har varit stängd under hela dagen. Och det vet jag eftersom jag har varit hemma hela dagen. Alldeles nyss hörde jag hur det gnisslade till och tänkte att det var någonting utifrån som lät. Men jag tittade mot balkongen ändå och där stod dörren och slog. Nu är den riktigt stängd och reglad. Men jag kan inte låta bli att undra vem som hann smita in...

Närkamp

Jag blev muddrad i går på flygplatsen. Det pep när jag skulle gå genom den där bågen. Förmodligen var det mina skor, men det orkade de inte kolla. Jag fick i stället vänta på att en kvinnlig vakt skulle bli klar för att genomföra den mest närgångna muddring jag varit med om.

Hon kände på och strök längs med armarna och axlarna. Så långt kändes allt normalt. Men när hon sedan började stryka över brösten, trycka med fingrarna mellan brösten och känna runt behåns byglar kändes det som om vi skulle ha behövt ta in på hotell. Hon gick vidare med att känna och klämma både här och var. Hon stoppade till och med in ett finger innanför byxlinningen för att känna lite därinnanför. Jag stod bara och gapade och efteråt kände jag mig...jag vet inte, lite besudlad tror jag.

Dukat

Jag håller på att duka upp för mig själv. Duka upp för jobb, vill säga. Förmiddagen har passerat som i ett töcken, nu är det snart lunch ändå, ingen mening med att påbörja något. Men i eftermiddag, då jäklorns ska det jobbas.

Prison break

I natt drömde jag om fängelser. Och om barn. Det verkar som om mitt undermedvetna försöker säga mig något, jag undrar bara vad det skulle kunna vara...



Fast, det verkar inte vara så enkelt som jag tror. När jag tittar på en drömtydningssajt står det att fängelse betyder att jag motstår en frestelse. Det önskar jag att jag hade gjort i helgen...men godis och chips är ju så gott!

Bakslag

Oj vad rolig helg jag hade i Amsterdam. Men oj vad trött jag känner mig i dag.

Överraskningen kunde inte ha blivit bättre. Holländskan blev, helt oanandes, ivägdragen på lunch av sina kollegor. Där väntade jag, Chloë, Snuggles (Chloës sambo), Tulpanen (Holländskans man - OBS han har själv valt sitt bloggnamn!!) och Tulpanens bror. Holländskan kom gående med kollegorna, slängde en snabb flukt på mig, tittade till igen och så....tvärstopp. Hon drog efter andan, tog två steg tillbaka och tog in anblicken av mig, Chloë och Snuggles och sedan kom hon fram och kramade om oss. Länge.

Eftersom jag är så lättrörd kunde jag inte hålla tårarna tillbaka. Det var så himla kul att se hennes reaktion och det kändes jättebra att kunna överraska henne på det här sättet.

Resten av helgen drack vi en massa vin, firade den nyblivna 30-åringen och åt, åt och åt. Äntligen har också mitt ätande gett resultat på vågen, det upptäckte jag i morse. Nu tror jag inte längre att jag är oövervinnelig. Det var på tiden.