tisdag 28 september 2010

Dagens ord...

Och när vi ändå är inne på det här spåret kan jag ju bara meddela att Mira har börjat säga kroken i dag. Men hon hoppar över en konsonant och kan inte riktigt uttala en av vokalerna så ni kan ju gissa hur det ordet låter!

söndag 26 september 2010

Moget...

Miras bästa kompis heter Frida. När Mira säger det låter det som fitta.

Även fingrar har fått samma ord. När hon säger akta fingrarna blir det alltså akta fittan.

Hoppas det håller i sig för det är väldigt underhållande.

Till den det berör

Mitt tjejgäng är ett gäng som hållit ihop i samma konstellation, med ett par justeringar, i snart 20 år. Ganska ovanligt för ett tjejgäng verkar det som. Vi kan varandra utan och innan på många sätt och det att vi hållit ihop sedan högstadiet ger oss en väldig grundtrygghet i vår relation. Vi vet var vi har varandra.

Med det sagt så vet jag inte om jag hade blivit kompis med alla om vi hade mötts i dag. Vi är alla väldigt olika men det är också den dynamiken som fortfarande gör det så roligt när vi ses.

Under de här åren blir det så att jag ibland tappar kontakten med någon av tjejerna. Helt plötsligt är det något som inte riktigt stämmer. Som skaver. Vi blir båda irriterade på varandra och umgänget går inte lika lätt. Så är det. Inte så konstigt egentligen, men tidigare när det hände blev jag väldigt stressad av det och försökte forcera fram någon sorts slut på skavet.

Det gör jag inte längre. Nu vet jag att det vi delar, jag och mina närmsta vänner, det rubbas inte så lätt. Vi tycker och tänker olika, ibland funkar jag bättre med vissa och ibland bättre med andra. Men det spelar ingen roll. Vi finns där för varandra om det skulle knipa och det kan jag alltid lita på.

Alla mina tjejer är vänner som jag värdesätter väldigt högt och jag skulle känna mig halv utan någon av dem.

FCUK

I fredags kunde jag inte hålla mig längre. Min statusuppdatering på FB blev följaktligen: Jag tror att det är dags för ett fredagsknull.

Jag är så less på alla andras (och ja mina också) uppdateringar i stil med: Nu går jag hem.

Det livade om inte annat upp lite. Jag har nog aldrig fått så många kommentarer på ett inlägg.

onsdag 22 september 2010

Carnevale

Jag har blivit medlurad på karneval... Så här skulle jag vilja se ut och så här känner jag mig just nu.

Hangaround

I dag, helt av en slump (jag är väl ingen stalker heller), såg jag Jazzhands på tunnelbanan. Jag tvekade men precis när jag skulle kliva av kunde jag inte hejda mig utan sa att jag gillade henne och hennes blogg skarpt.

Jag skämdes lite lite när jag gick därifrån, men jag tror att hon blev glad...

tisdag 21 september 2010

Fransigt

Mitt i all stress fortsätter mitt sökande efter den perfekta mascaran som inte ramlar ner under dagen och som är lätt att applicera (och helst lätt att tvätta av, men jag kan kompromissa med att köpa en rengöringskräm).

Jag har precis kört en testperiod med Tubes som uppfyller två av tre kriterier. Den sitter som berget hela dagen och det är superenkelt att dra av mascaran. Nackdelen är att jag har jättesvårt att applicera den och att fransarna blir väldigt tunna.

Min nya mascara är Max Factors Masterpiece Max som jag tror att jag kanske läst gott om på Kickis blogg, men jag kan ha fel. Hur som helst gillar jag den bra hittills. Det kanske kan bli bra det här...

Freak out

Jag har verkligen varit stressad de senaste veckorna. Det läskiga med det är att jag ofta inte förstår det förrän jag är på väg ur stressvackan och då brister allt. Så mycket som jag lipade förra veckan har jag inte gjort på länge. Jag skyller en del på graviditeten men jag vet att det inte är hela sanningen.

Jag avskyr känslan av att hela tiden ligga steget efter. Men nu börjar det arta sig och jag tror och hoppas att jag är på hugget snart igen. Inga tårar hittills denna vecka och bara det är en seger just i dag.

Full of grace

I dag såg jag Louise Edlind-Friberg på stan. Oj vad hon är vacker. Precis sådär vill jag se ut när jag blir äldre. Jag vill se ut som om jag har levt ett liv, med glädje och sorg och allt däremellan.

Jag kommer aldrig att bli perfekt, men jag kommer att vara bra nog. Med rynkor, gäddhäng och hängbröst.

måndag 6 september 2010

Dagisrace

Okej, nu kör vi. Ongen är inskolad och hon älskar verkligen att hänga med de andra barnen på dagis. Dessutom har det visat sig att det bor ett litet busfrö i Mira som jag inte hade någon aning om. Hon hänger på buspojkarna (ja för det är pojkar) så fort de gör något de egentligen inte får.

Däremot vill jag stryka ett fett streck över de två veckorna som har passerat. En inskolning som gjorde att jag var alldeles för lite på jobbet i relation till allt som mina chefer tyckte att jag skulle hinna med. (Hemmamän für alle?) Men nu. Nu är det bara att ge järnet. Jag ska bara få grepp om den här dagislogistiken först. Hur ska jag hinna med mig själv och Miraskrutt på morgnarna så att vi ändå är på dagis i tid? Den nöten har jag inte hunnit knäcka än.