Bröllopsnerver

Det är banne mig lite stressigt att arrangera ett bröllop ändå. Det är ju ett tag kvar men tankarna virvlar för det mesta kring ståhejet vi har ställt till med.

Nu är vi i norr i alla fall och försöker värja oss mot välmenande kommentarer om Miras väl och ve från föräldrar och svärföräldrar. Det regnar, men det gör inget så länge den 8:e augusti kommer med strålande solsken och en lagom svalkande vind.

Dessutom verkar jag vara väldigt svältfödd på en viss, ehrm, aktivitet. Igen.

För några dagar sedan körde jag och E varsin bil och jag tyckte att han körde så sjukt sexigt. Det kan bli en bröllopsnatt förstörd av förväntningar...

Start spreadin' the news

E har svensexa i dag. Egentligen ville han åka upp till norr redan i går kväll. Det var därför jag var "tvungen" att vara riktigt bakis i går. Det lyckades och E fann sig i sitt öde och trodde att vi skulle åka hem i kväll.

Dock gick han ut i går. Jag kunde ju inte direkt hindra honom. Där delade han pissoar med Alexander Skarsgård bland annat. Av olika anledningar pratade E också med Pelle, sångaren i The Hives. När han hörde att vi vill åka till New York på vår bröllopsresa sa han att vi gärna får låna hans lägenhet (med utsikt över Central Park) om den inte är upptagen när vi har tänkt åka dit.

Eh?

E borde där och då ha tagit fram kalendern och frågat när lägenheten är ledig. Vi anpassar oss sååå gärna. Ett otroligt generöst erbjudande som jag hoppas att han minns när den dagen kommer.

Flip-Flop

För första gången i mitt liv har jag blivit utslängd från ett ställe. Jag har tydligen flip-flops på mig. Tur att vi redan var på väg när det hände. Det lär dröja innan nästa utgång.

Klädlina

I morse på min och Miras morgonpromenad såg jag en skjorta ligga i ett dike. En riktigt fräsch skjorta, kanske använd en gång och förmodligen tappad väldigt nyligen.

Jag undrar hur sådant där går till? Är mannen i fråga på väg hem, känner att han håller på att förgås av värmen och bara MÅSTE få göra sig av med sin skjorta? Eller kastar han av sig den i ett ystert glädjerus och glömmer bort att få med sig den hem?

Ännu mer förbryllad blir jag när jag ser en sko ligga vid sidan av vägen. Det händer nu och då att jag ser det men det har banne mig aldrig hänt mig. Hur är det ens möjligt att bara tappa EN sko?

Jag tänker djupa tankar just nu. Avgrundsdjupa...

Catwoman

Förra veckan när vi var på middag hos Atleterna fick Mira syn på en katt. Det kan har varit den värsta stunden i hennes liv. Resten av kvällen satt hon som på helspänn och tittade under bordet hela tiden för att säkerställa att kattrackaren höll sig undan. Först mot slutet började den kännas intressant. Men bara en smula.

Vi insåg att vi håller på att uppfostra en innerstadstjej, trots att vi inte bor i innerstaden, som inte har någon aning om hur djur ser ut förutom de glatt tecknade i hennes pekböcker.

Detta måste vi genast råda bot på tänkte vi. Därför hade vi projekt Skansen i dag. Mira har, med gigantiska ögon och allvarlig uppsyn, sett både hästar, kattungar, kaniner, minigrisar och ankor i dag.

Inte konstigt att hon såg mycket gladare ut när hon såg uteliggaren på tunnelbanan på vägen hem. Det är sådant hon är van vid.

Cirkus

Britney alltså. Hon levde definitivt inte upp till mina förväntningar. Hon mimade sig igenom det mesta, kändes oengagerad och cirkusnumren tog överhanden så till den grad att jag glömde bort vad det var för låt hon sjöng ibland. Trist.

Desto roligare hade jag i går när jag och Baristan drack vin på hennes terass. Mycket vin. Alldeles för mycket vin. Det var längesedan jag var bakis, men det har jag varit i dag. Större delen av dagen har jag hållit mig undan från Mira och E för att skona dem från min andedräkt.

Nu ska jag sova och ladda för en härlig dag med Lillan i morgon.

Sugar mama

Mira har fått mjölkproteinallergi konstaterad för ett tag sedan. Det kändes inte som någon stor grej förutom att det blir lite besvärligare att ordna mat till henne. Det lär bli en vana som allt annat. Plötsligt finner jag mig läsa på alla innehållsförteckningar för att se om det är något Mira får äta när hon blir större eller inte. Den här typen av allergi växer tydligen bort för de flesta så förhoppningsvis är Mira fri från den innan hon fyller tre.

Däremot skär det i hjärtat när vi försöker ge henne sin ersättning (jag ammar inte lika mycket längre). Vår annars så glada och nöjda tjej spottar och fräser och jag förstår henne. Ersättningen är väldigt bitter och jag tror att det är avsaknaden av mjölk som gör det. Mjölk är ju väldigt sött. Så från och med i morgon är det jag som, medvetet, ger min dotter vaniljsocker i ersättningen. Med berått mod ska jag alltså göra min dotter sockerberoende.

Det känns lätt värt det för att hon ska vara nöjd och belåten!

The young and the restless

Det bästa som hände i fredags (förutom att jag hade en helt underbar kväll och känner mig lyckligt lottad över att jag har så härliga vänner):

På dansstället vi var på är det en kille som funderar på varför jag har en tiara på mig.

"Hon kanske har tagit ... studenten?"

Tiara

I taxin på väg hem. Jag har världens bästa vänner. Sov gott hörrni!

...väntar alltid för länge

Men vakna då, Lillan!

Man in the mirror

Såg det här och tänkte på Miras nya upptäckt. Sig själv - i spegeln. Hon blir lika lycklig varje gång hon ser sig själv.

Tänk om det var så fortfarande!

Den som väntar på något gott...

Väntar på att Mira ska vakna. Så fort hon gör det ska jag åka med henne till E:s jobb, amma henne där och sedan åka vidare så att jag är på rätt plats klockan tre. Vad som väntar då har jag ingen aning om, men tiden får gärna gå lite snabbare...

Glädjekort

Jag har haft det på känn och i dag damp det ner ett kort på hallmattan som nästan fick mig att gråta av glädje. Jag ska iväg till ett 7Eleven på fredag och där ska jag få veta mer. Kan det vara...jag vågar knappt skriva det...en möhippa på gång?

Vi gjorde en möhipperesa tillsammans jag och mina kära vänner för två år sedan och den skulle gälla som möhippa för oss alla. Vi hade hur kul som helst. Men jag ska inte sticka under stol med att det skulle vara väldigt trevligt att hitta på något med mina vänner för att fira att jag ska gänga mig.

På fredag har jag svaret. Trots att jag inte har någon aning om vad som väntar ser jag fram emot det sjukt mycket!