Livet - eller något liknande

Jullov

2009-12-19T10:45:00.002+01:00

I dag bär det av till norr. Först till Svärföräldrarna och sedan till Huset vid havet. Det är sjukt mycket som ska packas ner i väskorna och då har vi knappt några julklappar med oss. Men nu blir det jullov i alla fall. E har tagit ut semester och vi ska njuta av att vara med varandra och familjen. Jag tittar nog in nu och då, för er information mina tre läsare haha.

Hoppas att ni får en härlig jul omgivna av dem ni tycker om mest.

Looking back over my shoulder

2009-12-18T12:45:00.004+01:00

I dag fyller Mira alltså ett år, om det nu är någon som har missat det. Det känns märkligt. Stort och häftigt att vår dotter faktiskt överlevt ett år i vår omvårdnad, men också märkligt. Det har gått så snabbt. Nu när jag träffar Lärarinnans lilla treveckors-bebis känns det så overkligt att Mira har varit sådär liten och hjälplös. Hon börjar ju bli stora damen nu, med humor och bus i blicken och med en vilja av stål.

Det är fantastiskt hur kärleken till Mira bara växer, det känns som om det aldrig kommer att finnas något stopp för hur mycket kärlek mitt hjärta kan rymma för henne. Men fråga mig gärna igen när hon är i tonåren. Ibland kan vi ha jättetråkigt på dagarna och ruttna helt och hållet på varandra, men för det mesta har vi faktiskt riktigt kul tillsammans. Vi skrattar och busar och gör små utflykter.

I dag är det ett år sedan min röv domnade bort där jag satt i sjukhussängen med Mira mot mitt bröst. Hud mot hud. Jag var egentligen dödstrött, men det kändes inte alls och jag fattade inte hur E kunde vara så trött. Jag var pigg, pigg, pigg och ringde alla för att berätta om Mira. För egentligen fattade jag ingenting, så jag behövde prata om det om och om igen. Jag förstod inte att jag hade varit gravid och inte att det var det här lilla knyttet som hade legat i min mage. Det fattar jag fortfarande inte.

Men här är hon och så måste det förbli.

Vår älskade lilla skrutt!

Fast just nu, när hon vägrar sova, är hon ganska billig faktiskt. Typ femton spänn eller nåt.

Grillad

2009-12-17T13:50:00.002+01:00

I dag var jag på intervju för jobbet som min förra chef tipsade mig om. Hon som intervjuade mig var skarp, riktigt skarp. Henne lurar man inte med ordbajserier, det lovar jag.

Hon ska intervjua två till i början av januari och sedan hör hon av sig. Nu är bollen i rullning.

Stig

2009-12-17T13:47:00.003+01:00

För exakt ett år sedan trodde jag att Mira skulle födas i dag.

Men tji fick jag!

Inte förrän den artonde behagade vår lilla skrutt titta ut. Mer om det i morgon, det kan jag garantera.

Assar

2009-12-16T07:30:00.001+01:00

Exakt för ett år sedan trodde jag att Miras födelsedag skulle bli den 16:e december.

Tji fick jag!

Roxbury

2009-12-15T09:09:00.003+01:00

Mira har börjat digga loss till musik. Ofta är det till musik som har en bra rytm men som ändå är lite melankolisk. Favoriten just nu är Darins cover av Viva la vida och när hon sitter i matstolen och diggar ser hon ut så här:

Det ser ganska roligt ut.

Jag kan inte sova...

2009-12-14T23:52:00.003+01:00

...jag ligger i soffan just nu fast jag egentligen hellre skulle mysa med E (som äntligen är hemma!) i sängen. Men Mira blev så hängig i kväll och då gnyr hon så lågt så jag är rädd att jag inte skulle höra henne om hon vaknar. Efter nästan ett år vågar jag fortfarande inte lita på min mammahörsel trots att den inte svikit mig ännu.

Förresten ska jag på en liten förstaintervju på det där jobbet min före detta chef tipsade om på torsdag. Men glädjen över det gick över snabbt när Mira kräktes och grät och kräktes och grät nu på kvällskvisten. Hon har inte kräkts mer, men har lite feber. Jag misstänker att hon kanske är ett sådant barn som kräks när hon får feber. Finns det sådana barn?

Allt jag vill är att Mira ska pigga på sig just nu. När det är ordnat hoppas jag att intervjun på torsdag går bra.

Pysseldags

2009-12-14T12:23:00.001+01:00

Titta vilket fint pepparkakshjärta Mira gjort på öppna förskolan. Synd bara att hon skulle ha sådana problem med kristyren.

Sankta lucia

2009-12-13T08:39:00.003+01:00

I dag är det skolavslutning. Jag fattar inte att hösten är förbi och att det är lucia. Nästa lördag åker vi till norr för att fira jul med familjerna och sedan, mina vänner, är det dags för New York.

Men i dag är det skolavslutning. Vi ska presentera vår sista uppgift för klassen och det känns lite nervöst. Jag har till och med funderat på att strunta i att gå (det är inte obligatoriskt), men så tog jag mig i kragen och om drygt två timmar står jag där och presenterar.

Signs

2009-12-11T16:36:00.004+01:00

Konstant kissnödig, jättetrött och lite lätt illamående.

Skendräktig eller jungfrufödsel? Ja, ja, någon jungfru är jag ju inte men olegad kan man säga att jag är.

Miraskrutt

2009-12-11T09:17:00.006+01:00

Herregud. Om en vecka fyller Lillan ett år. Helt galet! Hur gick det här till?

Leverpöl

2009-12-11T09:04:00.003+01:00

I dag åker E till Liverpool för att se på fotboll och dricka öl hela helgen. Det är han verkligen värd.

Jag och Mira ska ha en tjejhelg. Ikväll blir det bara hon och jag. I morgon kommer Chloë och Förskollärarinnan hit på middag och på söndag, självaste lucia, ska jag ha avslutning i skolan så Chloë och Snuggles kommer hit och tar hand om Mira.

Jag har känt mig oerhört trött på senare tid. Och godissugen. Inget konstigt i och för sig men när jag försöker analysera mig själv inser jag att jag nog varit rätt så stressad under hösten. Framför allt nu i slutet. Skolan har varit rolig men det hade nog varit bra att ha enbart den att fokusera på istället för jobbsökeri också. Det här med jobb har varit en inre stress jag burit på sedan hösten kom. Jag har inte gjort många knop på den fronten, men tankarna har hela tiden varit där och för mig är det tankar som gör mig stressad. När jag väl tar itu med saker brukar det bara rulla på och lösa sig och stressen försvinner.

Jag har till och med varit inne på att försöka bli på smällen igen för att slippa ta itu med det här med jobb på riktigt. Fast jag inser själv att det inte är något bra skäl för att sätta ett till barn till världen. Även om vi gärna vill ha ett till barn någon gång. Min tanke nu är i alla fall att när vi får vårt andra barn (förhoppningsvis får vi det någon gång) så har jag ett jobb att gå tillbaka till efter föräldraledigheten. Nu siktar jag på det.

På jobbfronten har det varit trögt och segt. Men i går kom jag i kontakt med den första chef jag hade här i Hufvudstaden och hon hade ett jobb som hon trodde skulle kunna passa mig. Nu väntar jag på att utbildningschefen ska höra av sig till mig så att vi förhoppningsvis kan träffas under nästa vecka. De vill helst inte gå ut med annons så mitt läge känns ganska fördelaktigt. Men den här gången ska jag icket ta ut något i förskott. Fast ni får gärna hålla tummarna ändå...

Crew cut

2009-12-09T20:05:00.004+01:00

I dag var det så äntligen dags. Jag klippte mig hos Zaida, som är frisörtrainee på Sachajuan. Jag hade med mig en bild på ungefär hur jag ville se ut (Katie Holmes page) och så körde vi igång. Zaida var supergullig och jättenoggrann och med lite hjälp av en av de andra frisörerna (Sacha? Juan?) mot slutet så var jag nyklippt och fin. För 200 kronor dessutom!

Såhär såg spektaklet ut innan. Hemmafärgat mörkblont med röda toner vid rötterna och askiga toner vid topparna. Håret klipptes i slutet av juli så det var hög tid.

Såhär ser jag ut nu. Lite kortare i nacken och resten av håret följer käklinjen. Mitt hår är färgat i en brun nyans och jag är verkligen supernöjd med färgen. Jag ska definitivt besöka Zaida igen. Om hon har tid med mig vill säga.

Don't you think

2009-12-09T20:04:00.002+01:00

Är det inte typiskt att ongjäkeln ska lära sig att ställa sig upp under de fyra timmarna jag är borta för att klippa mig?

Gyllenmust

2009-12-08T19:27:00.003+01:00

Har ni någon gång läst Sagan om Gyllenmusten? Den handlar om en välling som kokar över och översvämmar en hel by. (Först i dag insåg jag att det var en reklamsaga för Gyllenhamars Gyllenmust.) Hur som helst. För mig lät det som en dröm att kunna sitta på taket till huset och bara skopa i sig god välling. Då valde jag att förtränga hur jobbigt det skulle vara om hela huset översvämmades av välling. Hur klibbigt allt skulle bli och hur min stackars nalle skulle bli alldeles förstörd.

I kväll har jag gjort min egen variant av den där Gyllenmusten. Fast i mitt fall var det bacon- och broccolisås. Det började finfint i en gryta, som sedan krävde en större gryta och till sist en ännu större. Jag trodde aldrig att det skulle ta slut. Någon som är sugen på att komma över och äta bacon- och broccolisås?

18 and life

2009-12-07T14:50:00.002+01:00

Jag verkar tro att jag är 18 igen. Åtminstone på lördagarna. De senaste lördagarna har jag druckit vin och andra alkoholhaltiga drycker med härliga vänner till fyrasnåret på morgonen. Det känns som om jag kommer att få betala dyrt för det här längre fram. Men herregud vad kul jag har.

Lyxliv

2009-12-06T00:07:00.001+01:00

Hummer och champagne. Tydligen är det en klassiker. Vad vet jag. Jag är bara en enkel tjej från landet. Gott var det i alla fall.

Mixed grill

2009-12-05T13:26:00.003+01:00

Jag kan verkligen skatta mig lycklig i dag. Min kära vän, Hovmästarinnan, jobbar på en restaurang här i Hufvudstaden som har väldigt god mat. Sist vi var där hade jag inte råd att äta något utan fick nöja mig (och det gjorde jag så gärna) med vin.

Nu har Hovmästarinnan förbarmat sig över mig. Detta innebär att hon tar med mig på sin årsmiddag. En trerättersmiddag med fördrink, kaffe, avec och all dryck till maten. Gratis! Herregud vad jag ska äta i kväll. Jag blir nästan tårögd när jag tänker på det. Och vi får välja precis vad vi vill från menyn.

I dag är jag en lycklig tjockis. Och förmodligen är jag ännu lyckligare, och tjockare, i morgon.

Hörde jag fetma?

2009-12-04T12:28:00.001+01:00

Jag har verkligen ingen karaktär. Men ha en bra helg. Själv siktar jag på att bli riktigt rund och go'.

Hormonfrispel

2009-12-02T20:23:00.002+01:00

E har fått någon sorts postgraviditetshormonschock (världens längsta ord?). Han bölar tamejtusan åt allt nuförtiden.

Nyss läste han ett litet brev jag har skrivit på engelska till ett företag som jag ska skicka in en spontanansökan till. Tårarna forsade på stackaren och jag skrattade tills jag grät. Tydligen tyckte han att det var väldigt fint det jag hade skrivit.

Fast riktigt så bra var det inte. Det kan till och med jag erkänna.

Jag fick inte ens komma på intervju

2009-11-30T21:14:00.002+01:00

Kan inte någon bara ge mig ett jobb, snälla. Jag pallar inte det här!

Haha, jag kanske ska skriva det i min nästa ansökan. Ingen uthållighet och ger upp vid minsta motgång. Då får jag säkert någon på kroken. (Fast jag har faktiskt skickat en ansökan i dag.)

The talk

2009-11-26T09:14:00.001+01:00

Är ute och går med vagnen och passade på att ringa till marknadschefen på "jobbet jag redan har fått". Vi pratade i kanske fem minuter. Jag ställde frågor. Hon ställde frågor. Hon avslutade med "Jag ser fram emot din ansökan" och "Vi hörs". Håll er undan alla som är bättre kvalificerade än jag. Det här jobbet ska jag bara ha.

Linslus

2009-11-25T20:07:00.001+01:00

Lillan har tagit sina första 'skolfoton'. Sjukt gulligt. Nu ska vi bara lista ut vad vi ska göra med skiten...

Hårfint

2009-11-25T12:46:00.002+01:00

Dra mig baklänges! Jag ska klippa mig - gratis! - om två veckor. Har ni hört något så fantastiskt? Och nej, det är inte en kompis som ska klippa mig utan en frisörtrainee på Sacha Juan. Kicki skrev om Zaida, som också bloggar på Daisy beauty, som behöver fler träningsobjekt. Det är där jag kommer in. Jag tänker att en utbildad frisör kan göra underverk med mitt oklippta hemmafärgade hår. Det kan i alla fall inte bli värre.

Så nu har jag sett till att E ska jobba hemifrån den eftermiddagen och jag ska lugnt överlåta mitt hår i Zaidas händer. Jag återkommer med resultat och då kanske jag också ska bjuda er på en före-bild.

Herrans tukt och förmaning

2009-11-23T18:13:00.003+01:00

Man kan inte säga annat än att Mira är duktigt tuktad vid läggdags. I går när klockan var på pricken tio i sju började hon självmant rumphasa mot sitt rum, hon gnällde lite och tittade uppmanande på oss.

Det var bara att ta henne på gnället och lägga henne.

Förmodligen kommer det alltid att vara så, eller?