Under vädret

Herregud vad förkyld jag är. Och har varit i dryga två veckor nu. Det känns som om jag drabbats av alla förkylningars moder. Stackars stackars mig. Jag får gaska upp mig med två härliga bilder från resan...

Molly Mys sov väldigt gott i sin vagn när hon fick höra vågornas brus.

Miraskrutt var coolaste bruttan på playan med sina nya rosa solbrillor.

Sleepers

Dra mig baklänges! Molly sov från 19-07 i natt. Håll tummarna för en trend nu så kan hon flytta in i Miras rum snarast.

Pandora

Pandoras ask öppnades på vid gavel under denna resa vill jag lova. Godis, chips och tuggummi testades alla för första gången och fick med beröm godkänt. Jag kan inte låta bli att skratta för jag känner så väl igen den där godisgrisen, men det var lite jobbigt i dag när Mira ville kolla varje godissort i affären för att säkerställa att det faktiskt var godis...

I'm a loser baby

Så var två familjeveckor i Turkiet till ända. Det har varit härligt men som alltid är det så himla skönt att komma hem. Jag hade en kollega tidigare som aldrig ville åka utomlands för hon fick sådan ångest när det var dags för hemresa. Det är inte en känsla jag känner igen mig i. Är man hemmakatt så är man...

Hur som helst. Mammafluffet runt magen har nu antagit formen av en hängbuk efter två All inclusive-veckor. I snitt har 6 efterrätter legat på min tallrik varje kväll varav 3 slunkit ner i min mage helt och hållet. De flesta har varit indränkta i honung. Det är tydligen min grej det där. Honung. Men det verkar också ge en mätt och belåten bebis. Molly har sovit i 11 timmar i sträck vissa nätter. Och på köpet har jag gått ner 2,5 kilo. Är det detta man kallar för win-win?

Just my luck

Fredag den 13:e i dag alltså. Mycket passande. I morgon åker vi ju till Turkiet i två veckor och som vanligt reser vi inte ett dugg lätt. Två vagnar, en golfbag, fem (!) necessärer, fyra ryggsäckar (skötväska och Miras rygga inräknade) och en rullväska. Hepp!

Och eftersom det är fredag den 13:e gjorde mitt ryggskott sig påmint i morse när jag skulle lämna Mira på dagis. Har gått och djupandats hela dagen och Molly, som nog känt på sig att något är knas, har varit grinigare än grinigast och Miraskrutt den lilla stackaren har nog fått mycket oförtjänt skäll. Jag bara hoppas att ryggen håller i morgon och att lite stretching kan avhjälpa ett rejält skott.

Jag kan inte säga att jag ser fram emot morgondagen. Men de övriga tretton dagarna blir toppen.

Mysan

Molly är en gladskit. När hon inte är hungrig eller trött vill säga. Men hon smilar upp sig för de flesta som anstränger sig en smula. Men det är särskilt en dam som får henne att le och kuttra som aldrig förr.

Nämligen den här donnan som hänger ovanför skötbordet.

Jag måste erkänna att det känns sådär att bli brädad av en seriefigur.

Reseladdare

På lördag åker vi till Turkiet i två veckor för att fira min mamma som fyllt 60 och E:s föräldrar som både fyller 70 under året. En resa med hela tjocka släkten med andra ord. Det kan nog ha sina sidor, men just nu känner jag bara hur fantastiskt skönt det kommer att bli att slippa vardagen. Ingen matlagning, ingen tvätt och ingen städning. Bara häng, bad och mys med vissa inslag av bråk (jag är inte helt tappad bakom en vagn). Vi behöver det här!

Nu fattas bara att jag får grepp om packningen. Det är inte klokt vad de här små tar upp plats i en packning. Själv får jag ta med mig ett par shorts och några klänningar.

Min helg i ett par bilder...

Vi anordnade en möhippa för en Norrlands-vän och flög hit henne till Hufvudstaden. Det blev mycket lyckat och bland annat pick-nickade vi i en park. Molly fick hänga med hela dagen och skötte sig i princip exemplariskt om jag får säga det själv.

Vi åt en massa goda saker hela dagen och avslutade med en härlig middag!

I dag har vi haft en riktigt skön söndag. En slappardag.

En slappardag som avslutades med tacos. "Det här var gott!" sa Mira. Och då fick hon ett till nacho chips (tjejen ääääälskar salta grejer, om hon fick skulle hon sluka skålen med flingsalt).

Fyra bröllop och en begravning

Inte riktigt fyra, men väl tre bröllop ska vi hinna med i sommar. Det är tre goda vänner till mig som gifter sig så det ska bli otroligt roligt att få vara med. Men klädångesten, den är grav just nu. Två av bröllopen innehåller nästan exakt samma klientel dessutom så det går ju inte direkt att återanvända en outfit.

Begravningar hoppas jag dock att jag slipper i år.

Cocoon

Det känns som om det är jag och Molly mot världen just nu. Vi är så tätt sammanknutna i och med att jag ammar för fullt och hon är med mig hela tiden. E prioriterar självklart Mira när han är hemma så jag och Molly, vi hänger ihop. Det är både härligt och skitjobbigt på samma gång.

Så fort vi fått göra ett pricktest på Molly för att kunna utesluta en eventuell mjölkallergi ska E få börja ge Molly en flaska ersättning per dag. För att hon ska lära sig ta flaska utan problem och för att jag ska få lite mer tid över till att umgås med mitt första, vackra barn.

Jag hoppas på en snabb tid för testet.

De bästa tjejerna i hela världen.

Lustfyllt

Det här med lust alltså. Himla svårt. Svårt med tajming, speciellt med en liten gris i spjälisen brevid storsängen och en som kommer tassande lite när som helst på natten.

Och så vet man ju aldrig när andan faller på.

I går till exempel, pirrade det till medan vi packade upp matvaror. Bara sådär. Vi kanske borde storhandla oftare...

Dag 30 - din favoritlåt från den här tiden förra året

Så var denna utmaning slut. Det var kul. Både för att jag märker att den har triggat igång min skrivlust igen men också för att den har återupplivat gamla minnen.

Sista dagens utmaning är svår. Min favoritlåt från den här tiden förra året är en låt som jag inte kan låta bli att sjunga/mima med i, oavsett var jag är när jag hör den. Hon är fantastisk.

Amning suger...

Det här blir nog inte den typ av inlägg som rubriken antyder, men jag är så sjukt besviken på min amning denna gång. Den funkar ju inte alls som viktreducerare! Förra gången vill jag minnas att jag var nere på utgångsvikten efter ca tre månader. Kilona bara rasade av mig.

Denna gång har jag fastnat på en platå och det är fortfarande fem kilo kvar. För några veckor sedan var det fyra kilo kvar, men sedan gick jag upp!!! Jag är så himla sur på min kropp. Visst, jag går inte lika långa promenader nu som jag gjorde då men jag är ju mycket tröttare så det måste ju kroppen förstå. Visst, jag äter kanske lite mer godsaker nu än jag gjorde då men det är ju för att jag inte orkar göra så mycket annat just nu och det får bara kroppen hacka i sig. Visst, ongen är bara två månader än men vad tusan - är det så mycket begärt att få den timglasfigur man aldrig haft?

Nej, nu får kroppen skärpa till sig tycker jag. Det här håller ju inte.

Dag 29 - en låt från din barndom

Min farmor och farfar tog ofta hand om mig och min lillebror när vi var små. Jag lekte mycket med kortleken de hade med bilder på lättklädda haremsdamer på kortens baksidor och så satt jag inne i krypvinden och rotade i pappas och fasters gamla prylar. Och så lyssnade jag på de få LP-skivorna som fanns. Den här låten fastnade jag för direkt och så tyckte jag att Barbie var så bedårande på omslaget. Jag ville se ut som henne. Så den här låten påminner mig om farmor och farfars vardagsrum.



(Och jag har fortfarande inte kommit över Lutricia McNeals fruktansvärda cover på den här härliga dängan. Den borde har varit med som hatlåt.)

Dag 28 - en låt som får dig att känna dig skyldig

Det här måste vara den absolut svåraste utmaningen. Skyldig? För vad? Jag har gjort mycket dumt men inget jag förknippar med en låt. Men, jag väljer den här som en låt som jag skäms en aning till... (har säkert försökt dansa "sexigt" till den ett par gånger och jag är allt annat än het på dansgolvet i dessa dagar)

Dag 27 - en låt du skulle vilja kunna spela på instrument

Åh, då skulle jag vilja kunna spela den här:



Metallica och Iron Maiden påminner mig så otroligt mycket om min högstadietid. Det var i princip bara dem som spelades i uppehållsrummet och på UG. Ja, och så Ronny och Ragge såklart...

Dag 26 - en låt du kan spela på instrument

Jag har spelat både cello och tvärflöjt för längesedan, men jag tror inte att jag skulle kunna ta en enda ton på något av instrumenten nuförtiden. Så jag får väl tänka på mitt plinkande på pappas piano och välja den här: