tisdag 3 maj 2011

Amning suger...

Det här blir nog inte den typ av inlägg som rubriken antyder, men jag är så sjukt besviken på min amning denna gång. Den funkar ju inte alls som viktreducerare! Förra gången vill jag minnas att jag var nere på utgångsvikten efter ca tre månader. Kilona bara rasade av mig.

Denna gång har jag fastnat på en platå och det är fortfarande fem kilo kvar. För några veckor sedan var det fyra kilo kvar, men sedan gick jag upp!!! Jag är så himla sur på min kropp. Visst, jag går inte lika långa promenader nu som jag gjorde då men jag är ju mycket tröttare så det måste ju kroppen förstå. Visst, jag äter kanske lite mer godsaker nu än jag gjorde då men det är ju för att jag inte orkar göra så mycket annat just nu och det får bara kroppen hacka i sig. Visst, ongen är bara två månader än men vad tusan - är det så mycket begärt att få den timglasfigur man aldrig haft?

Nej, nu får kroppen skärpa till sig tycker jag. Det här håller ju inte.

4 kommentarer:

Amanda sa...

äsch, du stressar!
ämnesomsättning och dyngsrytm tror jag påverkas också.

men det låter inte mycket att skala av sig tycker jag.

med tanke på hur lång tid det tog en att lägga på sig alltså.

(ordver: bulfuli - hahahahaaaa)

30-nånting sa...

Amanda, så kanske det är...förhoppningsvis artar det sig. Men stressen är mer markant nu tycker jag eftersom vi är färdiga. Nu vill jag verkligen återerövra min kropp och se snygg ut i kläder igen.

bulfuli - det är så jag känner mig haha

Amanda sa...

exakt, så är det

sen vill jag aldrig att barnen ska behöva höra mig gnälla på mitt utseende och skylla på att jag fått dom

hahahaaaa, ordver: fetho
(skojar ej!)

30-nånting sa...

Amanda, precis så känner jag också. Jag vill att de ska förstå att morsan gillar sig själv - trots (tack vare?) vissa skavanker. Och det gör jag ju. skulle bara gilla mig själv lite bättre om jag hade lite mer självdisciplin kanske.

Och vi får nog sluta kommentera detta inlägg med tanke på hur datorn hånar oss.