söndag 26 februari 2012

Småstadstjej

I dag har vi varit och hälsat på i Mariefred. Inte för att jag vill bo just där, men ojojoj vad jag är redo att lämna vår lilla trea. Innerst inne är jag ju en småstadstjej som längtar efter mer rymd, en lagom täppa och barn som kan springa lite som de vill mellan husen. Det är dags nu. Nu drar vi. Jag ska bara få bromsklossen E med mig på tåget.

torsdag 23 februari 2012

Mina prinsessor

Herregud vad blödig jag är... Jag har suttit med tårar i ögonen och fullkomligt slukat allt om den nya prinsessan. Det är ju faktiskt något alldeles speciellt när de små liven gör entré. Plötsligt känns ett tredje barn inte så långt borta...

söndag 19 februari 2012

Kålsupare

En syn som inte ser så bra ut;

Alldeles nyss, dvs ca halv tio på förmiddagen, gick jag med en ölburk i handen och höll på att halka precis utanför porten...

Det grannarna inte såg var att jag nyss hade varit i återvinningsrummet och någon hade råkat lägga den där ölburken tillsammans med glasburkarna. Nu vill jag nästan skriva ett brev till de som kanske råkade se och förklara...

fredag 17 februari 2012

Trevlig helg

Den här veckan har varit bra, men hemma har det varit körigare. Tjejerna har kört E i botten. Så han är glad över sin inplanerade grabbgrej i morgon.

Jag är mest orolig över att jag inte får någon lön i februari och bara halva i mars. Så man kan säga att jag får pausa livet till slutet av april. När våren anas då gör jag en stark comeback - det blir ju passande. Och nyttigt att bromsa mina spenderbrallor.

Ha en fin helg önskar jag och Lillkorven.

tisdag 14 februari 2012

Det finns en viss typ av dagar som bara gör mig matt. Till exempel i dag. Molly är dunderförkyld och vägrar vara för sig själv i mer än fem minuter. Mira är hemma med vattkoppor, men förutom kopporna är hon helt piggelin och sjukt understimulerad.

Tre dagars jobb denna vecka känns plötsligt väldigt lockande.

söndag 12 februari 2012

Prestationsångest

I dag har jag och Mira ritat. Jag är otroligt usel på att rita som ni ser, men nu har jag omfamnat min uselhet och kör på bara. Det blir mycket roligare så.

I dag gjorde jag ett rent beställningsjobb. En tiger var det första som beställdes. Jag hade bara hunnit göra konturerna när Mira sa: "Det där är ingen tiger, det är en hund.". Och visst hade hon rätt i det, men lite gula och svarta ränder senare så var hon med på banan.

Jag tänker att om hon ser att jag tycker att det är kul att rita, även om tigern ser ut som en hund, kanske hon slipper den prestationsångest jag hade förr när jag skulle rita något. Det vore skönt.

lördag 11 februari 2012

Godmorgon magistern

Så här ser ofta mina lördagsmorgnar ut. Morgonrock, raggsockar, fnasiga ben och glad bebis på golvet.

Det tar ett tag att komma igång på helgerna. Jag och E tar sovmorgon en dag var men det är också en skön kontrast till vardagsmorgnarnas race. Jag slappar ett tag till tror jag.

fredag 10 februari 2012

iPhone-test

Jag har begåvats med en sk smartphone och jag har nog aldrig känt mig så osmart. Men, får jag bloggandet att funka på telefonen tänker jag att min bloggfrekvens ökar drastiskt.

Hur som helst, när Lillkorven somnat är det Miras tid. Det betyder Svt Play och kvällsfika. Inte mig emot...

måndag 6 februari 2012

Hemma

Den här låten...



Den värmer i själen.

Och den får mig alltid att tänka på E. Ända sedan vi blev tillsammans för en sisådär tusen år sedan har jag känt mig så otroligt trygg med honom. Han gör mig lugn. Han är hemma för mig.

fredag 3 februari 2012

Dränering

Sällan har det varit så otroligt skönt med fredag. Efter en vecka med en kär vän som råkat ut för en otroligt hemsk sak, förskoleincidenten som har tagit upp mycket av min tankekraft och ett försök att hålla ångan uppe på jobbet känner jag mig fullkomligt dränerad.

Nu är det vila och återämtning som gäller.

onsdag 1 februari 2012

Trams

Det bästa med att jag och E känner varandra så väl är att när han skickar mig en bild på Morrans IKEA-säng som han säger att det fattas ett hål på så han måste ta fram borren ber jag honom kolla bruksanvisningen först. Jag vet nämligen att han aldrig brukar läsa sådana. Och vips - så slapp han borra i sängen.

Jag skrattar bara jag tänker på det.

Det sämsta med att jag och E känner varandra så väl är att när han skickar mig en bild på Morrans IKEA-säng som han säger att det fattas ett hål på så han måste ta fram borren ber jag honom kolla bruksanvisningen först. Jag vet nämligen att han aldrig brukar läsa sådana. Och vips - så slapp han borra i sängen.

Inte så värst vidare mycket spänning där va!?

Det finns fördelar och nackdelar med det mesta. (Fast i detta fall väger ändå fördelarna klart och tydligt upp)

...

Jag känner att inlägget nedanför får mig att verka till hälften hjärtlös och till hälften tappad bakom en vagn. Och lite så känner jag mig också. Det är klart att jag måste säga något till någon om detta. Och det har jag gjort nu. Jag har bett personalen vara extra uppmärksamma och jag hoppas verkligen att jag har fel.

Jag har aldrig behövt ställas inför saker som detta tidigare. Jag har levt ett väldigt skyddat liv och har inte behövt konfronteras med så värst tunga saker. Och det är så väldans lätt att bara rationalisera bort allt. Tänka att jag har nog känt fel, jag misstog mig nog. Men jag vet ju vad jag kände och hur det kändes. Det gör jag ju.

Och nu har jag sagt till. Tack för era kommentarer.