Bakslag

Oj vad rolig helg jag hade i Amsterdam. Men oj vad trött jag känner mig i dag.

Överraskningen kunde inte ha blivit bättre. Holländskan blev, helt oanandes, ivägdragen på lunch av sina kollegor. Där väntade jag, Chloë, Snuggles (Chloës sambo), Tulpanen (Holländskans man - OBS han har själv valt sitt bloggnamn!!) och Tulpanens bror. Holländskan kom gående med kollegorna, slängde en snabb flukt på mig, tittade till igen och så....tvärstopp. Hon drog efter andan, tog två steg tillbaka och tog in anblicken av mig, Chloë och Snuggles och sedan kom hon fram och kramade om oss. Länge.

Eftersom jag är så lättrörd kunde jag inte hålla tårarna tillbaka. Det var så himla kul att se hennes reaktion och det kändes jättebra att kunna överraska henne på det här sättet.

Resten av helgen drack vi en massa vin, firade den nyblivna 30-åringen och åt, åt och åt. Äntligen har också mitt ätande gett resultat på vågen, det upptäckte jag i morse. Nu tror jag inte längre att jag är oövervinnelig. Det var på tiden.