Inbillningssjuk

Jag börjar känna mig hängig. Har nyst flera gånger, känner mig tung i huvudet och redan i går när jag lade mig hade jag ont i ländryggen. Men ryggontet bortförklarade jag med att vi legat i soffan lite väl mycket i helgen (inte för att det är något ovanligt att vi ligger i soffan, men det kanske har blivit någon timme extra den här helgen och det ger väl säkert men, eller?). I morse var däremot halsontet något jag inte kunde skylla på soffliggande och sakta men säkert växer tyngden i huvudet. Det värsta är att om jag ska krypa ner i sängen så är det Jane Eyre jag, av någon anledning, läser just nu. Jag kan faktiskt inte tänka mig något tristare än att läsa den boken när man är sjuk. Det skulle möjligtvis vara Wuthering Heights då. Jag har fått för mig att jag måste förkovra mig i lite klassiker, annars kan jag väl inte säga att jag älskar böcker. Hittills har försöket inte fallit så väl ut. Paul Austers New York trilogi som sägs vara en modern klassiker var helt värdelös. Gösta Berlings saga gillade jag inte alls. Wuthering Heights var en katastrof som jag med nöd och näppe kom igenom (jag läste den på engelska). Den av klassikerna som har varit bäst av de jag läst var Mrs Dalloway av Virginia Wolf. Den var helt okej och riktigt coolt skriven. Jag tror faktiskt att jag lämnar Hemingway, Strindberg, Kafka och de andra tungviktarna åt sitt öde och går tillbaka till chick-lit och deckare, där jag hör hemma!