trögtänkt

jag önskar att jag var lite mer snabbtänkt. att jag alltid hade en rapp kommentar på tungan och fann mig när jag ställs mot personer som är otrevliga eller rappkäftade. men det är jag inte. tyvärr.

i går var ett utmärk exempel på min trögtänkthet. jag var på systemet och skulle köpa champagne. eftersom jag inte är särskilt bevandrad i champagnens underbara värld och inte tyckte att jag såg något intressant i montern började jag med att ursäkta mig när jag kom fram till kassan. "jag hann inte titta så mycket på vad som fanns..." surgubben i kassan avbröt mig direkt. "men då är det lika bra att du går och tittar ordentligt så kan jag hjälpa en annan kund så länge"

nu låter det som om det var fullt med folk på systemet, men i princip var det jag och ytterligare en person som befann oss därinne samtidigt. "nej, men jag tänkte ändå att jag skulle fråga dig..." fortsatte jag. än en gång blev jag avbruten av hans gläfsande "om du inte vet vad du ska ha och vill titta kan du ju inte ta en nummerlapp!!" det här handlade tydligen om liv eller död för honom. till slut fick jag honom att förstå att det var hjälp av honom jag ville ha, han gjorde det han skulle och hade nog lite dåligt samvete för sitt humör eftersom han bjöd på påsen när jag skulle betala.

det jag önskar att jag hade sagt direkt när han bemötte mig på detta sätt var "ja, vet du vad, jag tror faktiskt hellre att jag frågar någon av dina kollegor. jag har ingen lust att bli utskälld när jag ber om hjälp." men ingenting av detta kom över mina läppar, i stället står jag nästan och smörar för honom för att han ska bli glad igen. jag är en patetisk människa!