härom kvällen låg e och klappade och drog lite varstans på mig. ja, inte på det viset som ni nu tänker utan han kan klappa mig på magen, dallra lite med fläsket på låren och fascineras över konstiga saker som uppträder utan förvarning på min hud. han gör det nu och då. hur som helst så upptäckte han då att huden precis nedanför gipset på min högerarm är helt slapp. som ett lösskinn som skulle kunna släppa när som helst. först försökte jag skratta bort det och menade på att min vänsta arm är lika fläskig. men när jag kände efter själv insåg jag att det är en markant skillnad, den vänstra armen känns fast medan den högra är lös och likgiltig. jag kan bara ta det här som ett tecken på att armen förtvinat. och det har inte ens gått två veckor! jag känner mig som judge doom i roger rabbit när han smalt ner i den där gröna dödsvätskan.
om ni vill se hur jag känner mig kan ni kolla in det här:
Judge Doom är för övrigt en av de filmkaraktärer jag har varit mest rädd för under min uppväxt.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar