jag har sett två filmer som jag hade väldigt höga förväntningar på. half nelson med ryan gosling i huvudrollen och sherrybaby med maggie gyllenhaal. jag förväntade mig mycket tungsinne men också att bli extremt berörd men ... ingenting hände. skådespeleriet i båda filmerna är fantastiskt. trots det blev jag inte berörd av scenerna som utspelades framför mig. kanske är det för att jag inte fattar grejen, men båda historierna började och slutade mitt i. mitt i vadå? ja, det är det jag undrar också. jag måste ha köpt det här med att en bra historia ska ha en början, en mitten och ett slut för de här två filmerna hängde jag aldrig riktigt med i. trots att historierna i sig är lätta att greppa.
trist tycker jag. egentligen vill jag ju vara en sådan som gillar de kritikerrosade filmerna och som berörs på djupet av tragiska livsöden. och visst kan jag göra det ibland. men generellt, precis som inom musiken och böckernas värld, vill jag nog hålla mig på den ljusa sidan. en glansig yta verkar vara allt jag vill ha till jul.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar