Med risk för att låta bitter så har jag mycket svårt för par som vägrar släppa varandras händer oavsett vad som kommer i deras väg. Som paret jag såg i söndags som till och med höll varandras händer genom tunnelbanespärrarna. Det såg ut som om de lekte Bro bro breja.
Det kanske är för att jag aldrig varit en särskilt puttinuttig person och för att jag och E aldrig haft ett särskilt sockersött förhållande som jag känner på detta sätt. Är jag rent av avundsjuk? Hemska tanke.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
2 kommentarer:
Åh, jag känner likadant. Ännu värre är det med par som grovhånglar offentligt. Det ser ut som om att de ska äta upp varann. Jag råkade ut för två par inom loppet av en vecka. Först på tunnelbanan, han hade dessutom händerna innanför tjejens tröja. Yuck. Det andra paret handlade mat och var tvungna att grovhångla efter ungefär var femte steg.
Har också funderat på om jag är avundsjuk, men nä. Om jag velat vara så offentlig med vår kärlek hade jag nog propsat på handhållning och sånt.. men det har aldrig känts viktigt. Och särskilt inte nu efter åtta år... haha
esther, jag är helt inne på din linje. Eller börjar vi helt enkelt bli för gamla i gamet (vi är inne på vårt tolfte år) så att vi helt enkelt inte ser tjusningen med det? Herregud vad jag låter gammal och bitter...
Skicka en kommentar