En mycket oväntad bieffekt av den här graviditeten är ärlighet. Helt plötsligt tycker jag att alla borde vara intresserade av vad jag egentligen tycker, och inte något överslätande blaj.
Det har yttrat sig vid flera tillfällen och värst var väl i helgen när jag pratade med Lärarinnan om offerkoftan hon har på sig. Aj aj. Men jag har svårt att hejda det.
Det värsta vore om jag faktiskt kommer att bli en sådan som gömmer mig bakom min ärlighet. Som rycker på axlarna och säger "Jag är ju bara ärlig", som om det skulle ge mig rätten att slänga ur mig vad som helst till mina medmänniskor. Ofta tycker jag att personer som säger så är bra på att ge det, men urusla på att ta emot det själva. Sådan vill jag inte bli.
Lantlollan tyckte dock att min nya ärlighet verkar uppfriskande och hon var väldigt nyfiken på vad som skulle kunna tänkas komma i hennes väg. Det kanske hon får ångra längre fram, vem vet. Jag har själv ingen aning om vilka ärligheter som håller på att bana sin väg igenom mig.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar