I morse vaknade jag och var glad. Sådär glad inifrån och ut. Just nu känns allt bara bra. Jag har släppt mina stressande tankar, jag har haft en bra vecka och en ypperlig helg och livet känns på topp.
Jag är generellt sett ganska dålig på att verkligen uppskatta när det känns så här. Men nu ska jag försöka njuta.
Jag och E är också överens om att det känns mer och mer spännande med Pyret. Vi har fortfarande ingen aning om vad som väntar eller hur det kommer bli, men det känns roligare och roligare. Även om vi får våra svettattacker nu och då. Men ett tydligt tecken på att E verkligen börjar se fram emot Pyrets ankomst är att han pussar mer på min mage än på min mun.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar