Push

I går spelade jag en av mina Sarah McLachlan skivor medan jag lagade middag. Jag gillar henne men det var längesedan jag lyssnade på henne.

Så kom den här och då var det kört - som vanligt.



Jag börjar alltid gråta när jag verkligen lyssnar på texten. Det slår aldrig fel. Den beskriver så otroligt väl vad jag känner för E. Det är bara det att Sarahs ord säger det så mycket bättre än jag någonsin skulle kunna göra.