Pinsamt ofta blir det uppenbart hur mycket tid jag spenderar framför tv:n. På väg till mitt tåg i tisdags hamnade jag i samma kö som Dermot Clemenger, domare i Let's dance. Och på tåget tillbaka mot Stockholm hamnade jag bakom Gunilla (lärare i svenska i Klass 9A). Jag kände igen henne direkt på rösten.
Jag satt bredvid en intressant filur på tåget också. En äldre herre som högljutt satt och förfasade sig över kvinnan bakom som pratade i sin mobil. Han undrade om hon skulle hålla på så hela resan för i så fall skulle han minsann säga till. Jag försökte lite försynt tipsa om de tysta avdelningar som nu ska finnas på tågen, men de verkar han inte ha hört talas om. Om jag inte demonstrativt hade börjat läsa min bok hade han säkert pratat sönder mig hela resan. Hans självinsikt var väl sisådär skulle jag vilja säga.
2 kommentarer:
Gunilla Hammar Säfström är en riktigt läskig sak.
Jag vet ingenting om henne. Men hon a-r-t-i-k-u-l-e-r-a-r väldigt tydligt när hon talar...
Skicka en kommentar