E har varit på sjukhuset hela dagen och har fått veta att han ska få opereras redan på torsdag nästa vecka. Här hemma haltar han på och jag försöker hålla koll på vad han och Mira behöver.
Just nu är det dock lugnt för resten av min lilla familj ligger och vilar och de är så fina.
I går försökte jag vila med Mira i vår säng i stället för att hon skulle ligga i sin egen säng, men det gick banne mig inte. När jag har henne så nära kan jag inte sova. Allt jag gör är att ligga och betrakta henne och förundras över att det faktiskt var hon som låg där i min mage alla de där månaderna. Det är fortfarande helt ofattbart.
Ännu mer ofattbart är att jag och E lyckats skapa något så gulligt som Mira. Hon är så otroligt söt och min kärlek till Mira växer för varje dag.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
2 kommentarer:
Aj aj aj.
E och M har tur som har dig.
Tack Amanda. Jag kan säga att det här har gjort mig ännu mer förundrad över ensamstående föräldrar. Även om E inte kan röra sig kan han ju ändå hålla Mira och mysa med henne och det är ju ett stöd i sig. Men de som gör det här på egen hand är värda all respekt.
Skicka en kommentar