Babyville

I dag gjorde vi ultraljudsundersökningen. Det känns lite märkligt och samtidigt häftigt att se att det faktiskt är en liten människa som far runt i min kropp. Pyret viftade lite med händerna, gapade (och då blev barnmorskan superexalterad) och efter ett tag blev Pyret så störd av trycket från ultraljudsmojängen så att h*n spratt till rejält. Kul att se och jag tror att det hela blev ännu mer verkligt för både mig och E.

Jag känner Pyret i princip varje dag nu. Inga sparkar utan mer som en stenhård bula som framträder nu och då på min mage. Då kan jag inte låta bli att stryka och känna på magen tills Pyret blir störd och försvinner därifrån. Stackars lilla Pyret som inte får vara ifred.