Ibland behöver jag inse hur patetisk jag är, förutom att jag måste gaska upp mig själv. Och då kan det se ut så här.
Här sitter jag och blir fet
i min ensamhet
med framtiden utstakad framför mig
- om det blir så, vem vet
Allena i en lägenhet
mitt sällskap heter tomhet
är detta vad man kallar liv?
Hörrdu, vem vet!
tisdag 3 juli 2007
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar