Igelkottaskinnet

Jag känner mig lurad. Jag sjunger barnvisan Igelkottaskinnet för Mira på morgonen när vi ska ta på overallen, men jag kan ju bara två verser. När gubben säger till gumman att hon ska laga hans brallor och sedan versen när hon sätter in igelkottaskinnet.

Min bild av den visan är att gubben är sjukt otrevlig och tillslut ger gumman igen med igelkottaskinnet i hans byxor.

Men nej.

Hon sätter in igelkottaskinnet i brallorna för att han är så lat och då händer detta:

Och gubben han tog sina byxor och gick
Och sen ska ni veta vad käringen fick
Uppå ändanom, uppå ändanom
Allt uppå byxorna på ändanom

Så efter käringen fått stryk sätter hon in ett ekorrskinn och då får hon en kram och en puss och alla är lyckliga. Är det bara jag som blir lite chockad över att detta faktiskt är en barnvisa?