torsdag 23 april 2009

Ätstörning

Mira är en riktig kräkbäbis. Så har hon också lagt sig till med ovanan att stoppa fingrarna i halsen. Långt in. Sedan kräks hon.

Det här med orsak och verkan är inte hennes starka sida.

2 kommentarer:

Lisa sa...

Ett sådant där smarthuvud har jag också hemma. Andra favoriter (utöver fingrarna i halsen):

Slå sig själv hårt med knytnäven i ansiktet - bli förbannad för att någon ger honom stryk.

Släppa taget om bröstet - bli förtvivlad över att maten tog slut.

Slita ut nappen från munnen - gråta blod för att nappen försvann.

Han är sötare än han är smart. Något annat kan man inte säga.

30-nånting sa...

Hahaha, check, check, check och check.

Tur att våra ongar har utseendet för sig.