Urladdning

I går brast det för mig. Så jag tror faktiskt att det känns lite bättre i dag.

Ibland måste man fulgråta lite och det var alldeles för längesedan jag gjorde det. I går grät jag över mina röda, svullna tantfötter. Över mitt plufsiga ansikte. Över min kropp som bara är tung och otymplig. Över den tråkmorsa jag blivit. Och så grät jag en skvätt bara för att på toppen.

I dag är jag fortfarande lika trist, svullen och otymplig. Men jag har ätit en semla och nu ska jag lägga mig i sängen och se på skräp-tv. Det är sannerligen inte fy skam.