Bäng

I går när jag kom hem från skärgården skulle jag bada Mira. Hon satt och plaskade lika glatt som vanligt och jag stod och vek handdukar.

Helt plötsligt hörde jag det där dova ljudet som betyder att hud träffar något hårt. Jag tittar mot Mira och ser att hon ligger dubbelvikt över badbaljans kant. Med huvudet tryckt mot golvbrunnen och lillrumpan i vädret.

Jag lyfte upp henne och då kom gråten. Hon var lite röd i pannan, men gråten gick över så fort hon fick sätta sig i baljan igen så fallet var inte så hårt. Men det tog en lång stund för mitt hjärta att sakta ner.

Hur ska man stå ut med att de gör illa sig på riktigt, de små?