Molly utvecklas motoriskt i samma takt som hennes storasyster gjorde. Det vill säga långsamt. Vid nio månader började hon rumphasa, och det var exakt då Mira gjorde det också.
Men! Hon jollrar mer än någon av hennes jämnåriga kompisar. Och Mira babblar hela tiden. Jag och E har skavsår i öronen när vi lägger oss på kvällen. Molly älskar när vi läser böcker för henne. När den här boken åker fram till exempel:
Då sprattlar korvbenen för fullt och hon gör lyckliga ljud.
I min ganska långa och klumpiga kropp bultar nu ett stolt modershjärta. Visst, mina tjejer kanske inte blir några atleter. Men jag tror och hoppas att de får ordets gåva och det kommer de att komma långt med.
Bilden lånade jag här.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar