Chambre separée

I morgon börjar jag jobba. Jag jobbar min första arbetsdag på ett år och tre och en halv månad. Så länge har jag inte varit ifrån någon form av schemalagd aktivitet sedan jag föddes ungefär. Det känns nervöst och roligt och läskigt. Hur gör man när man är professionell är en fråga jag ställer mig mest hela tiden just nu.


Den här första tiden som mamma har varit ganska overklig. Jag vet inte om jag fattat att jag är morsa ännu, men det blir banne mig bara roligare och roligare. Jag är en av de där jobbiga jäklarna som tyckte att den första tiden med småbarn inte alls var så tung som jag trodde att den skulle bli. Samtidigt har jag haft mina svackor. En del djupare än andra. Men vilka toppar jag har haft! Jag inser att livet kommer att förändras en hel del nu när jag börjar jobba. Och jag inser också hur mycket jag kommer att sakna den här lilla skrutten om dagarna:

...nu lipar jag lite. Men det går över...