Spjälisen är tillbaka! Efter en månads läggningar som bara känts mer och mer traumatiska och som bara tagit längre och längre tid (sista gången tog det mig två timmar att få henne att somna) kapitulerade vi. Vi har nog gjort den klassiska förstabarns-missen och antagit att vår stora lilla tjej är större än hon är.
Gårdagens läggning innebar en kvarts hulkgråt och rop på mamma innan hon somnade. Enligt mig gick det lätt som en plätt. Dagens lunchsovning gick helt utan några ljud. Bara tummen in och sovställning direkt.
Det känns litegrann som om jag fått mitt liv tillbaka.
Nu laddar vi för att ha två spälsängar här hemma om ett par månader...helt sjukt egentligen.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
2 kommentarer:
Gött.
Typ... varför inte?
Har undrat hur det gick.
Ja man får välja sina krig asså.
Men jag fattar ert tänk för hon verkar mkt 'mogen'/tidig.
(verkar vara så himla olika med det där med flytt till 'stor säng', tio spänn på att det går snabbare med tvåan för den har ju sett sin idol ettan)
Ja jag ser verkligen igen prestige i detta... Det känns som ett lyft för alla även om hon fortfarande protesterar lite.
Tvåan kommer knappt att reflektera över flytten tror jag.
Skicka en kommentar