Det här med lust alltså. Himla svårt. Svårt med tajming, speciellt med en liten gris i spjälisen brevid storsängen och en som kommer tassande lite när som helst på natten.
Och så vet man ju aldrig när andan faller på.
I går till exempel, pirrade det till medan vi packade upp matvaror. Bara sådär. Vi kanske borde storhandla oftare...
En norrländsk hemvändare, vilse i pannkakan och lätt förvirrad överlag. Vill skriva, men vågar inte riktigt försöka av rädsla att misslyckas. Tragiskt men sant.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar