I går tittade E på min mage och sa att jag ser tjock ut!
Det hade han aldrig kommit undan med för ett halvår sedan. Men nu skrattade jag bara och höll med. I går kändes faktiskt magen stor.
Dessutom vägde E upp sina ord med att säga att han vill betala mina tjockisjeans, med motiveringen att han aldrig behöver köpa "pappa-kläder". Han är bra ibland - min kille.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar