Sons of Anarchy

Vi har snöat in på Sons of Anarchy just nu. Är inne på tredje säsongen och som vanligt när vi tittar på något så intensivt lever vi oss in i det till fullo.

Häromdagen insåg jag att E ser ut som Opie (han till höger) när han har en viss mössa på sig. När jag sade det visade det sig att E tänkt tanken själv också.

Dagen därpå insåg vi att min skugga såg ut som Jax (han till vänster). Mest på grund av frillan men även den vaggande gången var rätt lik.

Fast vi är inte i närheten av lika hårda som de där killarna är. Vi är inte lika illa ute som de är heller, vilket känns skönt. Jag pallar inte så mycket drama i mitt liv just nu.

Bilden lånade jag här.

Fräknar på näsan

En sak som jag tycker är otroligt lyxig med att få vara hemma så här, förutom all tid jag får spendera med mina barn såklart, är att jag kan gå en långpromenad varje dag - i dagsljus.

Mycket, mycket lyxigt!

Molly Mys

Jag blev påmind av Amanda om ett inlägg jag har tänkt skriva ett tag. Amanda skriver att det är kul att få en av varje, med hänvisning till personligheterna men de har ju de facto fått en pojke och en flicka. En av varje kön.

Jag tror att det är tabu att säga det här för "bara barnet är friskt" etc men jag och E blev uppriktigt besvikna när vi insåg att Molly var en tjej. För det första var jag helt övertygad om att det var en pöjk jag hade i magen och för det andra ville vi verkligen ha en av varje. (Typiska Svenssons va!?)

Första dagen på BB hajade jag till vid varje blöjbyte eftersom Molly inte hade snopp. Jag var fortfarande inställd i pojkläge.

Besvikelsen att just Molly inte var pojke lade sig snabbt och jag är otroligt glad att hon är hos oss. Men nog hade det varit kul med en pojke också. Kanske framför allt för att jag alltid sett mig som en pojkmamma. Jag tror att jag egentligen är för labil för att hantera tjejer.

Synd bara att vi är färdiga med babygörandet nu. Den där pojken får gå till någon annan i stället.

Kapungka*

Vi ska åka till Thailand!

I två veckor ska vi njuta av värme och god mat (och kanske jaga efter två tokstollar som vill vältra sig i vatten och sand hela tiden men det väljer jag för tillfället att tänka bort).

Nu är det ett tag kvar tills vi ska åka. Nästan ett år närmare bestämt. Men i januari nästa år åker vi, tillsammans med Chloë och Snuggles, och bor i ett fantastiskt hus med havet runt knuten och jacuzzi på verandan.

Inte riktigt än men snart börjar nedräkningen.

(*Rubriken är mitt sätt att säga "Tack" på thailändska - det låter åt det hållet i alla fall)

L'infant terrible

Visst är det mysigt med en liten plutt att gosa med ibland, men så himla kul är det ju inte. Det är otroligt mycket roligare med en tvååring som fantiserar om bajs och trollstavar och björnar.

Dagens fynd

Ett barr(!) i amningsbh:n!

Pyssel och papp

Nu jädrar hörrni, i dag ska jag bli så snygg som jag bara kan bli för jag ska fira Hovmästarinnan som gifter sig i dag.

Jag har burit min Belly bandit (tack för tipset, Amanda) varje dag och tycker minsann att magen tagit ihop riktigt bra och nu ska den degmage som fortfarande finns kvar döljas så gott det går i min nya fina jeansklänning.

Dessutom pressade jag på mig min vigselring i går (det gick med hjälp av iskallt vatten, tvål och profylaxandning) och jag har målade tånaglar (enbart av den anledningen att jag kan måla dem nu - hurra!).

Jag börjar känna mig som mig själv igen. Skål för det!

Krishantering

Vi har haft en liten förtroendekris här hemma. Jobbigt men viktigt.

Viktigt för oss att inse att vi faktiskt inte vet allt om varandra, trots att vi hängt ihop i snart 15 år. Och viktigt för att vi insåg båda två hur mycket vi betyder för varandra.

Nu vänder vi blad och går vidare...

Let's get physical

Jag kan känna en fysisk längtan efter att vara nära Molly. Det kände jag inte med Mira, förmodligen för att vi var så nära varandra så mycket i alla fall. Nu när Mira är hemma hela dagarna blir det väldigt intensivt och eftersom jag spenderar så mycket tid med amningen så blir det att jag hivar över Molly till E eller ner i babysittern så snart den är klar.

Men när Mira sover - då passar jag på. Då får Molly sova på min mage eller i min famn och jag bara njuter!

Dressad

I dag är jag glad. Jag trodde nämligen att jag var ute på omöjligt uppdrag i går. Att hitta en amningsvänlig klänning, som är tillräckligt fin för att få vara med på en vigsel nästa helg och helst av allt skulle det ju vara något som jag skulle vilja använda sedan (post-amning och tjockismage) men det kändes som en utopi.

Vi drog i alla fall iväg till en köpcentrum och jag hade siktet inställt på H&M. Men jag hann aldrig dit. Mango lurade in mig och där hängde den. En jeansklänning i det mjukaste tyg man kan tänka sig. Jag blev kär i den redan på galgen. Att den sedan kostade mycket mer än jag först hade tänkt ger jag blanka fasen i. Den här klänningen kommer jag att använda mycket! Det känner jag redan nu.

Nu ska den bara glammas upp med smycken och snygga strumpbyxor och klackiskor (äntligen!) och sedan är jag redo för att fira min älskade Hovmästarinna och hennes Kock.

Igelkottaskinnet

Jag känner mig lurad. Jag sjunger barnvisan Igelkottaskinnet för Mira på morgonen när vi ska ta på overallen, men jag kan ju bara två verser. När gubben säger till gumman att hon ska laga hans brallor och sedan versen när hon sätter in igelkottaskinnet.

Min bild av den visan är att gubben är sjukt otrevlig och tillslut ger gumman igen med igelkottaskinnet i hans byxor.

Men nej.

Hon sätter in igelkottaskinnet i brallorna för att han är så lat och då händer detta:

Och gubben han tog sina byxor och gick
Och sen ska ni veta vad käringen fick
Uppå ändanom, uppå ändanom
Allt uppå byxorna på ändanom

Så efter käringen fått stryk sätter hon in ett ekorrskinn och då får hon en kram och en puss och alla är lyckliga. Är det bara jag som blir lite chockad över att detta faktiskt är en barnvisa?

Doppelgänger

Både Amanda och Emm har kommenterat det.

Hur lika Mira och Molly är.

Det är nästan kusligt. Vi säger fel namn hela tiden. Men när jag försöker hitta bilder som visar det inser jag att vi redan nu gjort andrabarnsgrejen. Det finns i princip inga bilder på Molly ensam utan alla är på syrrorna tillsammans.

Men vi kör så här:

Mira eller Molly?

Mira eller Molly?

Molly

Så får det bli!

Dagens upptäckt

Jag flyttade på den numera degiga magen efter duschen och bara:

"Hej, 70-talet ringde och vill ha sin frigjordhet tillbaka."

Kvällens projekt, uppgradera och frisera!

Namngivningsceremoni

Nej, vi har fortfarande inget namn på Lillasyster. Och inte på grund av Mira utan E. Han har inte riktigt tagit det namn vi lottade fram till sig samtidigt som jag tycker att vi har ett bra namn i kombination med både vårt efternamn och Miras namn.

Och Mira som storasyster är en blandning av stolthet och skörhet. Hon har nära till tårarna hela tiden och däremellan daltar hon med Lillasyster och vill "kjama" och "bäja" hela tiden. Men hittills har nog det bästa med att få en lillasyster varit ståbrädan till vagnen. Lyckligare leende än det som Mira hade på sina läppar när hon åkte på den får man leta efter.

Den tredje

Jahapp, så var man tvåbarnsmorsa. Bara sådär. Och vet ni. Hon (ja för Turbo var en hon, jag har fortfarande inte riktigt kommit överens med den tanken) föddes den tredje mars!

Jag hade ju lite "förvärkar" under förmiddagen men de var så oregelbundna så jag tänkte inte alls mycket på dem. Klockan fyra blev de mer regelbundna och sedan så gick det undan.

Vid fem var det omöjligt att få i mig middag. Vid sex försökte jag profylaxandas och samtidigt le mot Mira och förklara att jag hade lite ont i magen så att hon inte skulle bli skraj. Tillslut fick jag fly in i duschen för att få vara ifred. E lade Mira strax före sju, samtidigt kom Chloë som skulle vara barnvakt och vi ringde taxi på en gång.

Vi kom in på förlossningen halv åtta och klockan nio är hon född. En viss skillnad från förra upplevelsen kan jag meddela. Den här gången var jag så otroligt närvarande. Jag hade kraft och ork och lillan mådde bra hela vägen. Och nu är hon alltså här!

Så fort jag sitter vid rätt dator lovar jag att bild kommer och har ni riktigt tur får ni ett namn också. Det är under diskussion här hemma och Mira är vår hårdaste kritiker. Alla våra förslag möts med ett skeptiskt "Näe".

Tredje i tredje

Nähepp, inget avancerat som hänt i dag. Även om jag har haft förvärkar till och från under hela dagen och den berömda proppen med det läskigaste namnet har börjat släppa. Det behöver inte betyda något - jag vet - men det går framåt i alla fall.

Fy tusan vad jag hatar att vänta. Jag som alltid är några minuter för tidig och tycker att det är väldigt ofint att komma sent... Jag har extremt ouppfostrade ongar. De har inte alls förstått vad som är viktigt för mor deras och jag förstår inte vem som har missat att lära dem det!

Sjukligt

Sjukstugan fortsätter här hemma och nu är det Mira som fått hög feber. Stackarn har varit som en liten trasa i dag. Jag hoppas på snabb tillfriskning och så kan Turbo få komma på torsdag. 3/3 - det är ett bra datum tycker jag.