I kväll när jag var ute och joggade(!) sprang jag förbi 2 killar på en moppe. När jag lunkade igenom avgasmolnet slog minnena emot mig. Mopparna som vi kunde identifiera enbart på ljudet. Robbans DT som lät som en symaskin och inte alls var särskilt trimmad. Jocke och Jimmys vrålande vråltrimmade MT-5:or och PH:s nyaste och dyraste moppe.
Hur killarna satt där i sin klunga med mopparna på tomgång och hjälmarna långt bak på huvudet. Hur jag, och förmodligen alla andra tjejer, kände oss så himla coola när vi också var tillåtna i klungan.
Lyckan var när jag fick åka med Jocke eller Jimmy. Tryggheten i att de drog på allt vad de var värda i raksträckorna för att sedan mjukt bromsa in i kurvorna för att jag inte skulle bli för skraj. Friheten och sommaren som pirrade i hela kroppen.
Allt detta från ett avgasmoln...
onsdag 2 juni 2010
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
3 kommentarer:
Fint.
Det var tider det.
Moppekillarna...
Det värsta med det hela Amanda, var att jag faktiskt minns mopparnas märken... Helt galet.
haha
ja man hade en intressant hjärna i den åldern
mycket receptiv men mycket selektiv!
Skicka en kommentar