måndag 30 augusti 2010

What's the story morning glory

I morse när jag stod på bussen på väg till jobbet kände jag hur det började snurra till i huvudet. Kallsvetten började bryta fram och svarta prickar började blinka till i mitt synfält.

Jag gled ner på huk på bussgolvet och gjorde allt för att inte svimma eller kräkas medan bussen krängde de sista metrarna fram till tunnelbanan. Inte en person frågade hur det var med mig medan jag satt där på huk och andades.

Sedan stapplade jag fram till en alkisbänk precis där bussen stannade och satte mig där med huvudet mellan knäna och undrade om jag skulle ta mig till jobbet i dag eller inte. Då kom faktiskt en dam fram och frågade hur jag mådde och jag höll på att börja lipa när jag sa att jag inte mådde så bra. Men jag tackade henne i alla fall för omtanken.

Efter tio minuter kunde jag ta mig på bussen tillbaka hem igen och sedan har jag legat i soffan hela dagen. Mira, piggelin men med öroninflammation, och E har fått ta hand om mig och jag tror aldrig att Mira har lekt så bra på egen hand som hon gjort i dag.

Det verkar vara en rackarrökare till förkylning jag dragit på mig...

fredag 27 augusti 2010

Sofabed

Mira spenderar sin första dag på förskolan i dag. Hon kollade knappt när jag gick, hon hade fullt upp med att styra runt sin lilla vagn på gården så det där går nog finfint.

Under tiden har jag fått en bonusdag! Jag myser i soffan, äter glass och slösurfar lite. Känns mycket bra.

I kväll ska jag iväg på tjejhelg. Det blir nog god mat och god...lättdryck och mycket snack och skratt. Det blir härligt.

Men först ska jag njuta av soffläget lite mer.

onsdag 25 augusti 2010

Inskolning pågår

Nu är det inskolning på G. Mira har varit from som ett lamm de två dagar jag har varit med och ett litet monster när E har varit med. Det känns på något vis som om jag dragit vinstlotten.

Och så blir jag ju såklart galet stolt när Mira hakar på de andra barnen och sitter snällt och väntar på mellis eller vad det nu kan vara. Jag tänker för mig själv, mycket självgod, att vi har uppfostrat henne så bra. (Och väljer att ignorera det faktum att det tog mig 20 minuter att få henne att tvätta händer och ansikte i kväll. Det var en muta i form av vindruvor som fick mitt skäll att ta skruv - mutor och hot, det är min melodi det.)

tisdag 17 augusti 2010

Proppen är ur

I dag berättade jag på nya jobbet att jag är gravid igen. Mina chefer blev faktiskt mindre förvånade än jag och E blev när vi upptäckte att det var dags igen. Och det känns så himla bra att få berätta. Jag borde kanske ha varit taktisk och väntat med att berätta tills min provanställning var över, men min chef uppskattade verkligen min ärlighet och betonade att hon vill erbjuda mig en fast anställning hur som helst. Oavsett bulle i ugnen.

Så nu är jag ute även här på bloggen. Får kanske skaffa en sådan där läbbig flytande unge igen i marginalen. Men det känns så tidigt ännu. Det är ju faktiskt 27 veckor kvar - minst...

söndag 15 augusti 2010

Man vet att man har barn när:

man är på spa och reflekterar över att plinkeplonkmusiken låter otäckt likt Teletubbies bakgrundsmusik.

fredag 13 augusti 2010

Sommarens...

...ord: Huvva. Mira hann bli norrlänning på riktigt innan vi åkte tillbaka till hufvudstaden.

...insikt 1: Vi måste köpa hus/radhus. Det kändes helt fel att komma hem till en lägenhet. Trots att vår balkong är helt ok är det inte samma sak som att låta Mira springa rätt ut på gräsmattan. Hon vill vara utomhus hela tiden nu. Ett sunt beteende men de lata föräldrarna är inte riktigt med på noterna.

...insikt 2: Vi gillar våra föräldrar men inte så mycket så att vi vill bo med dem dygnet runt i totalt tre veckor. Det fanns en anledning till att vi flyttade hemifrån innan vi fyllde 20.

...fundering: Ska vi flytta norröver eller stanna i hufvudstaden? Det snurrar ganska konstant i mitt huvud just nu.

måndag 9 augusti 2010

Roadtrip royale

Äntligen hemma. Vi har varit tre veckor i norr hos mina föräldrar och svärföräldrarna. En och en halv vecka på vardera ställe och det var åtminstone en halv vecka för mycket på båda ställena. Det är härligt att vara uppe, träffa familj, släkt och vänner och få andas lite lantluft. Men det tar på också.

Jag återkommer med mer information när jag har återhämtat mig något. Nu - soffläge!